Kursplaner

Sök kursplan

För en kurs på grundnivå eller avancerad nivå ska det enligt högskoleförordningen (1993:100) finnas en kursplan i vilken följande ska anges (6 kap. 14–15 §§):

• kursens nivå,
• antal högskolepoäng,
• mål,
• krav på särskild behörighet,
• formerna för bedömning av studenternas prestationer, och
• de övriga föreskrifter som behövs.

Innebörden av den sistnämnda punkten om de övriga föreskrifter som behövs är att om det finns föreskrifter som studenterna på kursen ska följa ska dessa anges i kursplanen och inte någon annanstans. De regler som finns i kursplanen är bindande och gäller generellt, både för studenter och för lärare.

Universitetets pedagogiska program (UFV 2015/826) föreskriver att kurser ska präglas av ett samband mellan förväntade studieresultat, undervisningsformer och examination och att studenterna återkommande ska informeras om dessa samband. Kursplanerna är ett viktigt verktyg för denna information.

Utöver högskoleförordningens bestämmelser har Sveriges universitets- och högskoleförbund fastställt rekommendationer (SUHF REK 2011-1) för vilka föreskrifter som bör ingå i en kursplan.

Här har vi samlat råd och information om de regler och riktlinjer med betydelse för kursplaner som finns i högskoleförordningen, SUHF:s rekommendationer och i universitetets egna föreskrifter och riktlinjer om t.ex. examina, antagning och betyg.

Allmänt

Kursplaner fastställs av områdesnämnderna eller – inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap – fakultetsnämnderna. Enligt universitetets arbetsordning (UFV 2011/1724) kan nämnderna delegera denna uppgift.

Enligt universitetets riktlinjerna för studenternas arbetsvillkor (UFV 2016/327) ska kursplanen finnas i god tid före sista ansökningsdatum och en förteckning av den huvudsakliga litteraturen senast fem veckor före kursstart eller – i de fall en viss kurs omfattar en termin eller mera – delkursstart.

När en kursplan är fastställs eller ändras ska den diarieföras och arkiveras där den fastställs. Den ska också läggas in i utbildningsdatabasen Selma. Den litteraturlista som hör till kursplanen läggs också in i Selma.

När en kurs ersätts av en ny kurs eller helt utgår ur utbudet ska en uppgift om avveckling (nedläggning) av kursen läggas in i Selma.

Kursplanen ska alltid finnas på svenska. För en kurs som ska ges på engelska ska den även finnas översatt till engelska. Även för en kurs som ska ges på svenska kan kursplanen översättas till engelska.

Kursplanens innehåll

I kursplanen anges först utan rubrik kursens benämning på svenska och engelska och det antal högskolepoäng som kursen omfattar. Därefter  anges uppgifterna i kursplanen under följande rubriker:

I anslutning till kursplanen bör även en lista över kurslitteraturen (engelska: Reading List) finnas.

I det följande förtecknas vad som anges för varje del. En asterisk innebär att uppgiften är obligatorisk.

Kursens benämning*
En kurs ska alltid ha både en svensk och en engelsk benämning. Kursens benämning bör kunna begripas utan kännedom om vilket ämnesområde eller vilken institution som kursen tillhör. Uppgifter om poängtal, utbildningsnivå, studieform eller liknande hör inte hemma i benämningen.

Antal poäng*
Här anges det antal högskolepoäng som kursen omfattar. Minsta omfattningen på en kurs är enligt rektors beslut (UFV 2007/212) 5 högskolepoäng. Om särskilda skäl föreligger kan rektor efter förslag från områdes- eller fakultetsnämnd fatta beslut om undantag från denna regel.

Kurskod*
Varje kurs ska ha en unik kurskod. Om större förändringar av kursen sker ska kursen ges en ny kurskod. Detta gäller alltid vid förändringar av benämning, utbildningsnivå eller omfattning i högskolepoäng samt vid byte eller borttagning av huvudområde eller successiv fördjupning.

Utbildningsnivå*
Här anges om kursen är på grundnivå eller avancerad nivå. En kurs kan endast tillhöra en utbildningsnivå. I Mål uttryckta som förväntade studieresultat – en vägledning (UFV 2005/2130) beskrivs principerna för nivåbestämning av kurser.

Huvudområde(n) och successiv fördjupning
En kurs kan tillhöra ett eller flera huvudområden. Inom varje fakultet finns ett antal huvudområden inrättade för kandidat-, magister- och masterexamen. Ett fåtal huvudområden finns därutöver inrättade endast för högskoleexamen.

Läs mer om huvudområden

För varje huvudområde ska den successiva fördjupningen inom huvudområdet anges i form av en kod. Uppgiften visar förutom kursens plats inom huvudområdet dess fördjupning i förhållande till examensfordringarna för de generella examina.

Följande koder för successiva fördjupningar används:

För kurser som inte kan klassificeras enligt ovanstående finns beteckningarna GXX (på grundnivå) ochAXX (på avancerad nivå). De ska inte användas för kurser som tillhör ett huvudområde.

Även för en kurs som inte ska tillhöra något huvudområde får kursens successiva fördjupning anges. Uppgiften avser då lämpligen progressionen i förhållande till andra kurser inom ett yrkesprogram.

Om kursen ska tillhöra ett av de särskilda biområden som finns inrättade för kandidatexamen anges detta under rubriken Beslut och riktlinjer.

Betygsskala*
Här anges de betygsgrader som ska användas på kursen. Endast en betygsskala kan förekomma för en kurs. Följande betygsskalor används vid Uppsala universitet:

Av rektors beslut om betygsskalor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UFV 2018/1961) framgår att respektive fakultet beslutar om vilken eller vilka betygsskalor som ska tillämpas vid fakulteten. För valet av betygsskala för enskilda kurser finns en vägledning.

Uppgifter om beslut och giltighet*
Av kursplanen ska det framgå vilket datum den är fastställd och vilken områdes- eller fakultetsnämnd eller, om beslutet delegerats, vilken annan instans som fattat beslutet att fastställa den. Om kursplanen reviderats ska även datum för den senaste revideringen och vilken instans som beslutat om denna framgå.

Det ska också framgå från och med vilket datum kursplanen eller en ändring av den ska börja gälla.

Behörighet*
Här anges de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet). Enligt 7 kap. 8, 25 och 31 §§ i högskoleförordningen får endast de förkunskapskrav som är helt nödvändiga för att tillgodogöra sig kursen anges.

Förkunskapskraven bör väljas och formuleras med omsorg för att endast de studenter som har förutsättningar att klara kursen ska bli behöriga att antas. Samtidigt får inte alltför snäva formuleringar användas som riskerar att göra studenter som faktiskt har förutsättningar att klara kursen obehöriga. Om möjligt bör kraven formuleras så att de inte bara utgår från utbildningsutbudet vid Uppsala universitet.

Hur behörighetskraven ska formuleras beror på vilken utbildningsnivå och till vilka studenter som kursen vänder sig.

Nybörjarkurser: För kurser på grundnivå som vänder sig till nybörjare ska enligt 7 kap. 9 § i högskoleförordningen den särskilda behörigheten anges i form av en områdesbehörighet. Vilka områdesbehörigheter som finns föreskrivs av Universitets- och högskolerådet. Krävs endast grundläggande behörighet anges istället detta.

Fortsättningskurser på grundnivå: För kurser som vänder sig till dem som har tidigare högskoleutbildning ska behörigheten i första hand anges i form av de kurser som studenten ska ha kunskaper från. Benämning och antal högskolepoäng för den eller de kurser som krävs ska anges. Om inte annat framgår ska kurserna vara slutförda med minst godkänt resultat. (Detta behöver alltså inte särskilt skrivas ut.) Om en större kurs inte behöver vara slutförd för att studenten ska få påbörja kursen anges hur stor del av kursen som måste vara avklarad i antal högskolepoäng. Om förkunskapskravet inte avser en specifik kurs kan behörigheten i andra hand anges i form av ett visst antal högskolepoäng inom ett huvudområde eller ämne. Det är enligt 7 kap. 25 § i högskoleförordningen även möjligt att ställa upp andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Kurser på avancerad nivå: Den grundläggande behörigheten för kurser på avancerad nivå vid Uppsala universitet är enligt antagningsordningen (UFV 2015/188) studier om minst 120 högskolepoäng. Eftersom kunskaper i svenska och engelska inte ingår i den grundläggande behörigheten till avancerad nivå är det viktigt att ange om krav på sådana kunskaper ställs. I övrigt gäller det som sägs om fortsättningskurser på grundnivå.

Ansvarig institution*
Här anges den institution som är kursansvarig.

Övrig(a) medverkande enhet(er)
Om fler institutioner (motsv.) vid Uppsala universitet än kursansvarig institution medverkar i kursen kan det anges här.

Om enheter utanför Uppsala universitet ska medverka i kursen kan dessa istället anges under Övriga föreskrifter.

Beslut och riktlinjer
Här kan anges om kursen ingår i ett utbildningsprogram eller om kursen vänder sig till en speciell målgrupp. Om kursen ska tillhöra ett biområde i kandidatexamen anges detta här. Uppgifter om beslutsdatum, beslutande instans och giltighetsdatum ska inte upprepas under denna rubrik.

Mål*
Här anges kursens mål formulerade som förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat beskriver den examinerbara kärnan i vad en student ska kunna/förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra efter fullgjord kurs. De förväntade studieresultaten ska ligga till grund för bedömning, examination och betygskriterier och uttrycka vad som minst krävs för godkänt. Målen bör enligt rektors beslut formuleras så

• att det framgår vilka kunskaper, färdigheter liksom vilken kompetens studenten minst ska ha efter avslutad kurs eller utbildning
• att målen blir begripliga för studenter, lärare och andra intressenter, t.ex. arbetsgivare
• att de kan vara utgångspunkt för kurs- och utbildningsplanering
• att de kan vara utgångspunkt för examination
• att de kan vara utgångspunkt för uppföljning och kvalitetssäkring.

Se vidare Mål uttryckta som förväntade studieresultat – en vägledning (UFV 2005/2130).

Om kursen är uppdelad i delar kan en uppdelning av målen på de olika delarna göras.

Innehåll*
Här anges det huvudsakliga ämnesinnehållet i kursen. Innehållet bör vara direkt relaterat till målen (de förväntade studieresultaten).

Om kursen är uppdelad i delkurser (poängsatta delar) anges det under denna rubrik. De olika delkursernas innehåll bör i så fall anges.

Undervisning*
Här beskrivs hur undervisningen är upplagd och vilka undervisningsformer som förekommer. Exempel på undervisningsformer är föreläsning, grupparbete, seminarium, handledning och laboration. Om kursen ska ges på olika sätt (t.ex.  både på campus och som distanskurs) ska undervisningen för alla olika former beskrivas.

Vid valet av undervisningsformer för kursen är universitetets pedagogiska program (UFV 2015/826) vägledande.

Om det finns inslag i kursen (t.ex. exkursioner) som är obligatoriska men inte examineras eller är poängsatta bör det framgå. Det är också bra att ange om det t.ex. krävs särskild teknisk utrustning för att kunna följa undervisningen på kursen.

I kurser som innehåller examensarbeten eller andra större projektarbeten bör det av kursplanen framgå hur mycket handledningstid som studenten har rätt till och om det finns begränsningar för hur länge som studenten har rätt till handledning. Om det förekommer att examensarbetet kan genomföras i par eller i grupp bör även detta framgå.

Examination*
Här anges formerna för att bedöma studenternas prestationer (skriftligt prov, muntligt prov, uppsats, laboration etc.). Universitetets pedagogiska program (UFV 2015/826) föreskriver att varierande examinationsformer ska väljas med hänsyn till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som formuleras i de förväntade studieresultaten.

Om t.ex. skriftliga uppgifter ska ha ett visst omfång eller lämnas in inom en viss tid bör det framgå.

Här anges även om antalet tillfällen för tentamen eller praktik för att bli godkänd på kursen är begränsat. En sådan begränsning får endast göras med stöd i beslut av rektor (UFV 2016/327).

Det bör framgå av kursplanen att examinator har möjlighet att på grund av särskilda skäl besluta om andra former för examinationen (se vidare information). Följande formuleringar kan användas.

^{Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.}

^{If there are special reasons for doing so, an examiner may make an exception from the method of assessment indicated and allow a student to be assessed by another method. An example of special reasons might be a certificate regarding special pedagogical support from the University's disability coordinator.}

Övergångsbestämmelser
Här anges de övergångsbestämmelser som behövs, t.ex. om det finns särskilda bestämmelser för vad som gäller när kursen upphör att ges eller förändras.

Övriga föreskrifter
Här anges de övriga föreskrifter som behövs, t.ex. om kursen helt eller delvis överlappar en annan kurs och därför inte (till sitt fulla poängtal) kan tas med i examen tillsammans med denna eller om kursen ges i samarbete med ett annat lärosäte.

Kurslitteratur

I litteraturlistan förtecknas den kurslitteratur och de övriga läromedel som ska användas på kursen. Litteraturlistan ingår inte som en del av kursplanen, men ska redovisas i anslutning till den. Varje litteraturlista är knuten till en given version av kursplanen. Det är således möjligt att ändra en litteraturlista utan att revidera kursplanen. Litteraturlistan ska finnas tillgänglig i Selma senast fem veckor före kursstart.

För varje litteraturlista anges från och med vilket datum som den ska gälla och när den senaste ändringen av listan gjordes.

Innehållsansvarig: Per Sandström tisdag 17:26