Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17)
Uppföljning av KoF17
Enligt beslut av rektor 2018-08-28 (2018/1546) ska en systematisk uppföljning av KoF17 genomföras.
Uppföljningen sker i första hand genom ordinarie process för årlig verksamhetsplanering och uppföljning. Därutöver ska uppföljningen omfatta någon form av extern peer review under perioden 2019-2022. Det är respektive nämnd som beslutar om omfattningen av, och formerna för, den externa återkopplingen. Den kan ske vid ett och samma tillfälle för samtliga institutioner inom vetenskapsområde/fakultet, eller så överlåts det åt respektive institution/motsvarande att göra det vid lämpligt tillfälle under fyraårsperioden. Områdena/fakulteterna sätter ambitionsnivån och de enskilda institutionerna utformar det konkreta genomförandet.
Den externa granskningen kan ske i enklast möjliga form, eller vara mer omfattande om vetenskapsområdet – eller institutionen – finner skäl för det. En tänkbar och enkel modell är att bjuda in en eller två personer (kan vara KoF-panelordförande, en annan panelist, eller annan extern kollega) till institutionen för några timmars diskussion om hur institutionen tagit tillvara de resultat som framkom KoF17. Inför besöket förses den/de externa kollegorna med den ursprungliga självvärderingen och panelutlåtandet från KoF17, liksom en kort sammanfattning av hur institutionens hanterat panelrekommendationerna (1-2 A4). Vid själva mötet samtalar den/de externa kollegorna med institutionsledningen och andra relevanta grupper och personer. Dialogen kretsar kring hur institutionen har analyserat och omhändertagit de rekommendationer som givits och andra centrala utvecklingsfrågor, oavsett om de är genererade av KoF17 eller ej.
Den/de externa kollegorna agerar kritiska vänner, återkopplar sina intryck till institutionsledningen och sammanfattar därefter sina reflektioner i ett kort utlåtande (1-2 A4). Liksom i KoF17, är deras eventuella råd och rekommendationer inte tvingande utan vägledande. Genom att samla dessa externa kollegors reflektioner ges ett utifrånperspektiv på åtgärdsarbetet vid universitetet och de utmaningar som är förknippade med det.
Även universitetsnivåns arbete till följd av KoF17 ska bli föremål för extern bedömning, vilken sker vid två tillfällen, 2019 och 2022.
Forskningsutvärderingen KoF17
Uppsala universitet genomförde 2016-2017 den tredje universitetsövergripande forskningsutvärderingen, Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17). I slutrapporten presenteras utvärderingen KoF17, panelrapporterna och dragna slutsatser. Totalt identifierades 40 rekommendationer inom sju områden:
- Kvalitetskultur och kvalitetssäkring
- Ledarskap och strategisk förnyelse
- Rekrytering och karriärutveckling
- Internationalisering
- Samverkan
- Koppling mellan forskning och utbildning
- Organisation och infrastruktur
I forskningsutvärderingen KoF17 var fokus på förutsättningar och processer för bästa forskningskvalitet. Syftet är att långsiktigt stärka forskningen inom Uppsala universitet – bland annat genom att tydliggöra hur man kan utveckla arbetsformer och miljöer. KoF17 innehåller liksom tidigare bibliometriska analyser, självvärderingar i forskningsmiljöerna och besök av externa granskare, men den här gången har kompletterades även utvärderingen med en intern enkätundersökning som ger en bild av hur universitetets forskare ser på sin egen forskningsmiljö.
Bibliometri och enkätresultat har legat till grund för institutionernas självvärderingar, som underlag för kritisk självreflektion. Även de externa granskarna fick del av det samlade materialet, och ska som ”kritiska vänner” ge sin syn på forskningsmiljöernas styrkor och svagheter. Utvärderingen innefattar även reflektion kring kopplingen mellan forskning och utbildning, liksom mellan forskning och samverkan.
Under två veckor i maj 2017 besökte närmare 140 experter från 18 länder Uppsala universitet. bedömarna var indelade i totalt 19 expertpaneler som hade till uppgift att analysera de förutsättningar och processer som krävs för en god forskningsmiljö och som kan generera bra forskningsresultat
Fördjupad analys av forskningsmiljöenkäten
Inom ramen för forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17) genomfördes en enkätundersökning som var riktad till forskningsaktiva vid Uppsala universitet. Syftet med enkäten var att fånga de forskningsaktivas egen syn på sina forskningsmiljöer. Enkäten besvarades av 3 700 forskningsaktiva, inklusive doktorander och hade en svarsfrekvens på 57%. Resultaten användes som underlag i institutionernas självvärderingsarbete samt som bakgrundsmaterial för bedömarna inför deras platsbesök. De övergripande enkätresultaten publicerades som ett kapitel i slutrapporten från KoF17, Quality and Renewal 2017 - Research Environment Evaluation at Uppsala University.
I rapporten Conditions for conducting high-quality research: results from a research evaluation survey at Uppsala University redovisas en fördjupad analys av enkätresultaten, dels genom en regressionsanalys som belyser vilka faktorer de forskningsaktiva anser har betydelse för möjligheten att bedriva god forskning i sin huvudsakliga forskningsmiljö, dels genom en analys av svaren på de öppna frågor som fanns i enkäten.
Resultaten av regressionsanalysen visar att respondenter som får konstruktiv återkoppling, har tillgång till bra stöd och infrastruktur, har en god social miljö på institutionen, eller har en god finansieringssituation har större sannolikhet att anse sig ha goda möjligheter för att bedriva god forskning i sin huvudsakliga forskningsmiljö. Fler av dessa faktorer visar sig även ha betydelse vid en analys av svaren på de öppna frågorna. Undersökningen har genomförts vid Avdelningen för kvalitetsutveckling, enheten för kvalitet och utvärdering.