– Jag är både glad och hedrad över att få möjlighet att ingå i denna grupp av experter och eftersom jag från 1 oktober övergår till att bli senior professor på halvtid, så har jag dessutom tid, säger Elisabet Nihlfors, professor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och tidigare dekan för fakulteten för utbildningsvetenskaper. Hennes förordnande i forskningsberedningen gäller fram till hösten 2020.

Forskningsberedningens funktion är att fungera som rådgivare när regeringen tar fram den forskningspolitiska propositionen.

Elisabet Nihlfors menar att det finns många aspekter som har stor betydelse för att svenska universitet ska kunna skapa så bra förutsättningar som möjligt för forskning. Allt från helhetsperspektiv på infrastrukturer, resursallokering och ledarskap till att enskilda forskare och forskargrupper ska kunna arbeta långsiktigt och våga ta risker.

I hennes roll som utbildningsvetare är det också viktigt att sambanden mellan forskning och utbildning, och mellan forskare och studenter, blir tydligare. Elisabet Nihlfors menar också att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, i nära samverkan mellan lärosäten och huvudmän, måste utvecklas så att den vetenskapliga grunden stärks i de olika praktikerna.

– Det gäller inte enbart lärarprogrammen, men dessa är viktiga exempel på att studenter får möta och blir delaktiga i forskning under hela sin utbildningstid, säger Elisabet Nihlfors, som verkligen ser fram emot att få diskutera dessa och en mängd andra frågor med de övriga ledamöterna i forskningsberedningen.

Johan Ahlenius