Universitetet har inrättat ett råd för forskningsinfrastruktur. I februari 2018 förtydligades rådets mandat till att vara rådgivande till rektor och beredande organ i frågor som rör universitetsövergripande infrastruktur för forskning inkluderande frågor som rör lagring och tillgängliggörande av forskningsdata. Rådet arbetar nu med forskningsdataområdet med stöd av den nya avdelningen för forskningsstöd.
Forskare vid UU producerar nästan alla forskningsdata i digital form. Universitetets forskningsdata produceras, hanteras och används lokalt men också nationellt och internationellt, och olika forskningsområden har olika behov. Inom universitetet har lagring och hantering hittills normalt lösts på olika sätt lokalt eller genom områdesspecifika internationella eller nationella lösningar.
Forskningsfinansiärer och andra aktörer ställer allt högre krav på hantering och tillgängliggörande av forskningsdata. Utan bra system för hantering och tillgängliggörande av forskningsdata kommer det bli svårt att överhuvudtaget publicera många typer av forskning. Samtidigt innebär universitetets roll som myndighet krav på forskningsdata i avseenden som offentlighetsprincip och arkivering. Vidare har universitetet gjort åtaganden inom ramen för nationella och internationella samarbeten som måste uppfyllas.
Ett komplett system för hantering och tillgängliggörande av forskningsdata bygger på att forskarna har tillgång till servicefunktioner för att lagra data, ”data repositories”, som är anpassade till de olika disciplinernas behov, till krav på delning och tillhandahållande av data och till kraven på universitetet som myndighet. Det finns ett uppenbart behov av att universitetet erbjuder egna system för datalagring men också identifierar externa system som är lämpliga att använda och utöver det anger krav som gäller om andra system ska användas. Inom universitetet finns etablerad kompetens inom området datalagring, som utgör ett underlag för att nu skapa och underhålla en sammanhållen uppsättning av ett litet antal lokala datalagringsfunktioner.
Enligt beslut från rektor 2016 (Dnr 2012/1735) har en grundläggande central tjänst för lagring av forskningsdata utvecklats, Allvis. Allvis finansieras av centrala medel och kommer att sättas i drift under året. Allvis och kommer bl.a. att erbjuda alla universitets forskare baslagring för en begränsad mängd data. Universitetets forskare kommer successivt få tillgång till systemet efter att det satts i drift.
En webbsida för forskningsdata som ska fungera som ingång för forskare utvecklas också, de första elementen på denna sida är länkar till myndighetskrav som gäller för forskningsdata och en katalog över några möjliga interna och externa lagringsfunktioner. Framöver ska lokala och externa servicefunktioner som kan erbjudas för att täcka speciella behov, t ex för känsliga data och för mycket stora datamängder identifieras. De krav universitetet ställer vid hantering av forskningsdata i interna och externa system ska specificeras.
Organisatoriska förändringar för att universitets fortsatta hantering av forskningsdata långsiktigt ska hålla hög kvalitet kan komma att behövas. En strategi för att tillhandahålla stöd som behövs för att universitets forskare ska kunna hantera system för datahantering så att de nya kraven tillfredsställs ska också tas fram.