I Swecris (Swedish Current Research Information System) samlas information från ansökningar från hela Sverige för de forskningsprojekt som får finansiering. Projekten delas in enligt den nationella ämnesindelningen från statistikmyndigheten SCB. En information som hämtas är den populärvetenskapliga sammanfattningen som lämnades in i samband med forskningsansökan.

Vetenskapsrådet driver Swecris och för närvarande finns cirka 52 000 forskningsprojekt finansierade av 13 olika forskningsfinansiärer med i databasen och fler forskningsfinansiärer ansluter sig vartefter. För varje forskningsprojekt finns

  • projekttitel
  • projektbeskrivning
  • projektledare
  • medverkande forskare
  • koordinerande organisation
  • beviljat belopp
  • ämneskod enligt SCB.

Swecris kan användas på två olika sätt. Man kan själv surfa till deras webbplats och göra sökningar, det kan du göra nu på en gång. Det andra sättet är att Uppsala universitet kommer att hämta in uppgifter från Swecris och återanvända på vår webb.

Vad är nyttan?

Uppgifterna i Swecris kan användas för olika typer av analyser eller för att söka samarbeten. Uppgifterna kan också användas för att ge en strukturerad bild av universitetets forskningsprojekt eftersom projekten är strukturerade enligt den nationella ämnesindelningen. Genom att automatiskt återanvända information som redan skapats och matats in vid forskningsansökan slipper man också att manuellt mata in information på olika webbsidor där motsvarande information används idag. Informationen blir också sökbar via universitetets webbsida uu.se.
– Förhoppningsvis kan vi under hösten 2020 få igång så att vi på universitetets webbplats uu.se kan visa forskningsprojekt som finns i Swecris där Uppsala universitet är med, säger Åke Johansson, IT-strateg vid kommunikationsavdelningen. Det innebär konkret att forskningsprojekt blir sökbara på samma sätt som våra kurser och program är sökbara i utbildningskatalogen.

Uppdatering 25 nov 2020: En första version av sökfunktionen kopplad till Swecris finns nu på universitets externa forskningssida.

Men notera att informationen i Swecris inte är komplett. I samarbetet ingår för närvarande 13 forskningsfinansiärer. Forskningsprojekt som finansieras på annat sätt ingår alltså inte i Swecris.

Uppgifterna i Swecris kan förstås också användas för att enkelt kunna komplettera forskarnas profilsidor med uppgift om finansierade forskningsprojekt. I förlängningen kommer det också gå att automatiskt länka till relevanta forskningspublikationer från forskningsprojektsidor.

Snabbt använda Swecris

Du kommer snabbt igång med att själv använda Swecris. På deras webbplats kan du kan göra sökningar med olika filtreringar, till exempel välja finansiär, lärosäte, tidsperiod, personer.

Skaffa Orcid ID om du inte har

När information på det här sättet ska flyttas från ett ansökningssystem till databasen Swecris för att sedan flyttas vidare exempelvis till Uppsala universitets webb är det extremt viktigt att ha unika identifikatorer. Det måste finnas sätt att automatiskt koppla ihop forskningsprojekt med rätt forskare.

Grundläggande för att göra det är att alla forskare har ett forskar-id, ett så kallat Open Researcher and Contributor ID eller Orcid ID.
– Det är jättebra om alla forskare skaffar ett Orcid ID och registrerar det på profilsidan i medarbetarportalen och i Diva, säger Åke Johansson. Det underlättar allt vårt arbete med att koppla ihop forskare med rätt forskningsprojekt och publikationer.

Orcid ID är ett forskar-id framtaget av den icke-vinstdrivande organisationen Orcid. Det används av många förlag, forskningsfinansiärer, lärosäten och andra aktörer med forskningsanknytning runtom i världen för att på ett konsekvent sätt identifiera forskare.

Diva hämtar till exempel information om publikationer från Web of Science och om alla forskare har Orcid ID registrerat i Diva och i sina publikationer underlättas den manuella handpåläggning för att koppla publikationerna till rätt forskare. Orcid ID underlättar alltså för forskare att få sina publikationer kopplade till sig i Diva.