Rekordstort intresse för digital SciFest

De 112 aktiviteterna fördelar sig enligt följande: 34 - teknat vetenskapsområde, 19 - humsam vetenskapsområde, 17 - medfarm vetenskapsområde, 21 - SLU,  2 - Uppsala universitet musik och muséer och 19 - övriga (skolor/organisationer).

– Det digitala formatet verkar passa fler och det är vi väldigt glada för. När vi började planera för festivalen så var vi lite oroliga för att vi inte skulle få med forskarna –  det fanns indikationer på att det rådde en viss digital trötthet i organisationen. Men vi blev glatt överraskade! Gensvaret blev stort och vi är mycket imponerade över alla inblandades vilja och förmåga att tänka nytt.
Det säger projektledaren Sami Vihriälä och biträdande projektledaren Katarina Holmborn Garpenstrand.

Digitaliseringen har med andra ord inte skrämt bort antalet medverkande, utan tvärtom, fått fler att vilja vara med.

– Nu har vi  möjlighet att nå ut till alla delar av Sverige och världen och att nå ut bredare, synligheten för den uppsalabaserade forskningen blir större. I det digitala formatet finns inga gränser, menar Katarina Holmborg Garpenstrand.

– Det ger också möjlighet för forskare som inte ingår i någon stor forskargrupp att delta, då det  varit en utmaning för de forskare som måste bemanna sin monter mer eller mindre själva. Det digitala formatet gör det möjligt för forskarna att mer fritt kunna välja vilka tider som de vill interagera med sin publik och underlättar att vilja delta. Därutöver pågår ju årets SciFest under flera dagar, jämfört med ett fysiskt event, kommenterar Sami Vihriälä.

Ett digitalt event av den här storleken ställer höga krav på projektledningen. Den största utmaningen har nog varit, menar de båda projektledarna, att identifiera, hitta och knyta till sig all ny kompetens som behövs för att rigga ett digitalt evenemang av denna storleksordning.

De tycker ändå att omställningen har gått smidigt, eftersom alla inblandade har mött förändringen på ett mycket positivt sätt, för att tillsammans arbeta fram den nya strukturen.

Ytterligare en vinst med att låta vetenskapsfestivalen bli digital är att det är lättare att samla ett stort utbud av aktiviteter, oavsett lokalisering i landet, t.ex. forskare på Campus på Gotland som nu kan delta på ett enklare sätt.
 

Något som man förlorar?

– SciFests signum är ju interaktivitet och det personliga mötet. Det är en stor utmaning att återskapa det digitalt och redan från början är det en större utmaning att fånga intresset hos unga jämfört med att ha ett fysiskt möte, säger Katarina Holmborn Garpenstrand och Sami Vihriälä tillägger:

– Forskarna som ställer ut, får heller inte sinsemellan mötas på samma sätt. Det fysiska mötet är annars en viktig bieffekt av SciFest.

Vad säger forskarna?
 

Charlotte Lindgren, forskar inom utbildningsvetenskap med inriktning mot franska, och deltar för första gången i SciFest. Hon kommer att visa hur det går till när hon forskar på en översättning från svenska till franska av barnboken ”Pettson och Findus” av Sven Nordqvist. Vilka frågor hon ställer och vilka metoder hon använder.

– Jag vill delta i SciFest för jag tycker den tredje uppgiften är viktig. Och så är det viktigt att uppmuntra folk att läsa språk, särskilt franska. Rent praktiskt är det ju enklare med ett digitalt event; jag spelar in min film och behöver inte infinna mig på någon fysisk plats under flera timmar, även om det alltid är kul att tala med folk och svara på frågor ”irl”. Det digitala formatet passar mig av praktiska och tidsmässiga skäl.

 

Luke Schembri, forskar vid institutionen för läkemedelskemi på BMC. Första gången som han deltog i SciFest var förra året, då festivalen hölls i Fyrishov.  Vid årets SciFest ska han visa vad en läkemedelskemist gör på labbet men också visa ett litet experiment som man kan göra hemma.

– Det är alltid roligt att träffa nytt folk som är intresserade av vetenskap, forskning eller läkemedelsutvecklingsprocessen. Några vill bara veta mer om själva processen, andra – speciellt nyfikna studenter, kanske vill se om en sådan karriär passar dem.

– Jag tycker det är bra att vi tillsammans kommunicerar det som vi forskar om, det är ju till gagn för samhället.

– Det digitala formatet innebär lite mer förberedelse – och så är det förstås roligare att kunna träffa folk i verkligheten. Samtidigt ger det mer flexibilitet, som att till exempel kunna visa hur en labprocess går till. Det digitala kan också passa en publik som vanligtvis inte kommer till Scifest. Och kanske kan vi använda vissa idéer och erfarenheter för att förbättra evenemanget när vi kan träffas på plats igen.

 

Linn Boldt-Christmas, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi, har aldrig tidigare medverkat på SciFest, men på liknande vetenskapsfestivaler. Hon ska berätta om stjärnor, galaxer och planeter och även bjuda på lite rymdpyssel.

– Jag vill vara med för jag älskar att prata om vetenskap med alla! Många kan vara lite rädda för att lära sig nya saker – speciellt när vi använder ord som ”kvantmekanik” eller ”intergalaktisk”– det känns komplicerat och man känner sig dum om man inte förstår. Jag kommer från Göteborg och minns när jag var liten och gick på Universeum för första gången, hur snälla alla var som förklarade allting, sakta men säkert för oss. Jag tänker mycket på hur det var för mig då, nu när jag pratar med barn. Det är viktigt att vi forskare lär oss att prata så att alla kan förstå.

– Vi  kan också vara en förebild för barn, speciellt för barn som inte har någon i deras närhet som arbetar inom vetenskap.

– Det digitala formatet passar oss bra men det är förstås synd att vi inte kan få den personliga kontakten; en blick, ett leende, eller en ”high-five” kan betyda väldigt mycket för ett barn. Men vi öppnar våra dörrar för så många fler på det här sättet – barn från hela Sverige kan vara med i år. Just våra aktiviteter, som handlar om astronomi, brukar vi ändå oftast visa upp på en skärm – rymden går ju inte fysiskt att ta på, så det blir ingen särskilt stor skillnad för oss.

 

Karin Lindelöf är forskare vid centrum för genusvetenskap. Hon har medverkat i SciFest flera gånger och i år medverkar hon och hennes kollegor med hela sex olika med aktiviteter.

– SciFest är en viktig arena för samverkan med det omgivande samhället och ett sätt att sprida kunskap till allmänheten om vad humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning innebär. Vetenskap är inte bara naturvetenskap!

– Det är också ett sätt att väcka intresse hos barn och unga för en akademisk utbildning och genusvetenskapliga frågeställningar – och på sikt rekrytera nya studenter.

– Det digitala formatet passar mig bra, eftersom det är mer flexibelt och mindre tidskrävande under just de dagarna. Men det är klart att det är skoj att vara på plats också och få träffa både besökare och andra utställare i verkligheten.

 

Magnus Lundgren, forskare vid institutionen för organismbiologi, deltar i SciFest för tredje gången:

– Det är roligt att få sprida kunskap om vad vi forskare gör, både hur vårt dagliga arbete ser ut och varför vi tycker det vi gör är intressant.

– Jag tror det digitala formatet blir bra, jag var lite skeptisk först men nu tror jag att jag att jag hittat en rolig aktivitet som passar. Jag kommer att göra ett experiment framför webkameran där jag extraherar dna från frukt och berättar samtidigt vad vi kan lära oss av att undersöka dna.