Ibland kan man förundras över hur mångfacetterad verksamheten vid Uppsala universitet är. Att det finns forskning och utbildning om allt möjligt är väl vi alla vana vid. Och att universitetet ständigt arrangerar en rad evenemang med olika syften och med alla möjliga kända och okända gäster känns också ganska mycket som vardag.

För att inte tala om alla olika utvärderingar, projekt och utredningar med syfte att utveckla verksamheten på olika sätt. Knappt att man höjer på ögonbrynen.

Varför då reagera på en golvrenovering vid Uppsala universitet? Hur svårt kan det vara att renovera ett golv?

Golvet i fråga är 370 kvadratmeter tegelgolv i Botaniska trädgårdens orangeri. Golvet var slitet efter att tunga växter har fraktats ut och in varje vår och höst. Renoveringen av orangeriets tegelgolv började i december 2021 och varade fram till slutet av maj 2022.

I orangeriet vinterförvaras växter som inte tål att stå ute i den svenska vintern. Det är inte heller vilka växter som helst. I orangeriet finns - bara som exempel - tre av Linnés lagerträd. Det är Carl von Linnés lagerträd som odlats i jättebaljor i 250 år. Där finns också en kaktussamling med närmare 150 arter och ett exemplar av malabarnöten som vi vet förevisades av Olof Rudbeck den yngre för Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala den 27 juni 1722. Med andra ord är växterna levande kulturhistoria med högt bevarandevärde som inte får förfrysa.

Men renoveringen av golvet gjordes av Statens Fastighetsverk under den kalla årstiden.

Det är inte heller vilken byggnad som helst. Orangeriet i Botaniska trädgården invigdes 1807, till hundraårsminnet av Carl von Linnés födelse. Det är ett av få orangerier i Europa som kontinuerligt använts och fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål. Orangerier är idag ofta ersatta av helglasade växthus eller ombyggda till festlokaler.

Renoveringen planerades minutiöst av Fastighetsverket och de linneanska trädgårdarna. Men planerna fick göras om längs vägen. Planen var att en yta på 8 gånger 8 meter skulle frigöras etappvis så att muraren kunde ersätta skadade tegelstenar och förse fogarna med nytt bruk. Muraren var dock inte nöjd med bruket, varken färg eller grovlek stämde in med det befintliga bruket. Istället fick han först prova sig fram med olika blandningar innan det blev bra. Växterna fick flyttas allt efter behovet av nya golvytor att arbeta med.

Stefan Samuelsson, ansvarig trädgårdsmästare för växterna i orangeriet, har därför tillsammans med kollegor lagt åtskilliga timmar på att flytta runt växterna i det under vintern trånga orangeriet för att frigöra utrymme för renoveringsarbetet.

När muraren ersatt skadade tegelstenar på en frigjord yta och lagt dit nytt bruk behövdes en värmefläkt för att bruket skulle torka. I den temperatur under 15 grader som orangeriet höll för växternas skull kunde inte bruket torka. Ursprungligen planerades därför att ställa ett tält med värmefläkt över golvet men det fungerade inte, det fanns helt enkelt inte tillräckligt stora sammanhängande golvytor att placera ett tält på. Istället användes mindre presenningar som det blåstes in varm luft under.

Steg för steg har alltså växterna flyttats för att frigöra en del av det slitna golvet, muraren har renoverat och värmefläkten har gjort sitt. Totalt har det gjorts ett tjugotal större flyttningar av växterna.

Flyttningen av växterna är inte som när man själv flyttar en blomkruka hemma. De tyngsta växtbaljorna väger cirka 1 500 kilo och de högsta träden är 5-6 meter höga med odlingsbalja. Växterna flyttas därför med pallyft och gaffeltruck. Det är ganska många växter att flytta, mer än hundra stycken.

Hur svårt kan det vara att renovera ett golv? Det är inte helt lätt att svara på förstås. Alla golv är inte tegelgolv som slits av pallyftar och gaffeltruckar med tunga växtbaljor men alla golv ska städas, skötas och då och då renoveras. Uppsala universitet har runt 420 000 kvadratmeter golvyta i sina lokaler.

Titta gärna ner på golven du går på och skänk en tanke åt både design, funktion och arbetet med att städa och sköta golven.

 

Lotta Saetre och Anders Berndt

Kommunikatörer