Förbered för nya möjligheter till medel och samarbeten inom EU

I slutet av mars 2022 lämnade konsortiet "Innovation by Creative Economy" med Uppsala universitetet som part in en ansökan till EU om att få driva ett kunskaps- och innovationskonsortium (Knowledge and Innovative Community, KIC) med inriktning på kultur och kreativa näringar. Utlysningen är gjord av European Institute of Innovation and Technology.

För enskilda forskare och lärare är det viktigaste att oavsett vilket konsortium som vinner utlysningen kommer det att lysas ut miljardbelopp i EU-medel till olika former av samarbetsprojekt inom kultur och kreativa näringar. I korthet kan man säga att en KIC syftar till att få fart på en bransch genom finansiering av olika typer av kunskapsintensiva och innovativa samarbetsprojekt för att kunskap ska komma till nytta och skapa nya verksamheter som även kräver utbildningsinsatser.

Öppnar nya möjligheter

– Det här kommer att öppna nya möjligheter för humaniora och samhällsvetenskap, det är bara fantasin som sätter gränser. Om man vill tänka utanför boxen och komma i kontakt med personer och organisationer som tänker nytt inom sitt fält ska man titta närmare på den här möjligheten. Det här är en möjlighet att vända sig utåt med forskningen och dra nytta av forskningsresultat. Det är en annan typ av medel jämfört med de vanliga externa forskningsmedlen vi är vana vid och man kan som forskare och lärare få ordentlig fart på sin samverkan med det omgivande samhället, säger Mattias Martinson, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap och ansvarig för universitetets ansökningsprocess.

Pengarna ska bidra till att lösa utmaningar för ett bättre samhälle i framtiden.

– För att bara ta ett exempel ur luften skulle det kunna vara ett samarbetsprojekt om demokrati med fokus på utställningar eller offentlig konst ledsagad av utbildningssatsningar kring demokrati och stadsutveckling för dem som arbetar i dessa sektorer, funderar Mattias Martinsson. Det som kommer att utlysas är alltså inte i första hand pengar till grundforskning utan för oss som lärosäte handlar det mer om nyttiggörande av forskning och utbildning i olika former. Jobbskapande, tillväxt, hållbar utveckling och demokratiutveckling är viktiga fundament. Men man kan säkert också tänka sig att det blir doktorandtjänster i olika samarbetsprojekt.

Andra positiva följdeffekter

Men det kan också ge olika former av positiva följdeffekter med ansökningar till Vinnova, Formas eller för all del mer forskningsnära ansökningar till Vetenskapsrådet eller Riksbankens Jubileumsfond.

– Många gånger kan man som forskare tänka i samma banor med att publicera, ansöka om nya forskningsmedel och publicera varv efter varv. Men det kan vara bra att bryta mönstret och diskutera sina resultat med aktörer utanför akademin. I mötet kan det uppstå nya idéer, både för forskningen och för att lösa samhällsutmaningar. Vi har en mängd forskning publicerad i artiklar men hur kan den användas för att hitta lösningar? Det kan vara allt från patent till utbildningar.

Nödvändigt delta

– I början av 2020 var vi långt efter när det gäller komplexa EU-utlysningar och forskningens förmåga att vara med i den typen ansökningar. Men det håller inte i längden att inte veta vad KIC:ar är eller att inte arbeta med mer komplexa EU-ansökningar.

Arbetet med ansökan om KIC:en har pågått ett par år, ända sedan det i november 2019 bestämdes att det skulle lysas ut en KIC med inriktning mot kreativa näringar även om själva utlysningen kom först oktober 2021.

– När vi fick frågan att vara med i det här konsortiet som så kallad "lead partner" för att ansöka om en KIC i kreativa näringar tog vi chansen att sätta oss själva på kartan.

I konsortiet ingår ett femtiotal intressenter som har diskuterat varför de vill söka, vad de har som är speciellt och hur de kan få maximal effekt för de medel som KIC:en ska lysa ut för att stödja samarbetsprojekt.

– I det här läget är vi nöjda med vad vi har gjort även om olyckan skulle vara framme och det inte blir vårt konsortium som vinner inflytandet över KIC:en. Våra forskare och lärare kommer ändå att kunna söka medel för samarbetsprojekt. Den kanske största vinsten med vårt arbete i konsortiet är att fler och fler, både prefekter och forskare, blir medvetna om de satsningar som kommer.

Plattform för samverkan

Ett initiativ som kommit igång tack vare arbetet med ansökan är den plattform för samverkan inom kultur och kreativa näringar som tas fram i samarbete med UU Samverkan.

Plattformen är tänkt att vara en arena för att både interna och externa aktörer inom kreativa näringar ska kunna mötas, diskutera, utforska idéer och utmaningar tillsammans (se också tidigare artikel via faktarutan).

– Vi undersöker för närvarande förutsättningarna för att skapa en sådan plattform. Vi behöver veta vilka behov och vilket intresse som finns, både inom vetenskapsområdet och bland externa aktörer. Vi får se vart intresset och behoven leder.

Internationella nätverk

Samarbetet inom konsortiet är också ett sätt att öka kontaktytorna och visa att Uppsala universitet är en intressant part att samarbeta med. Ansökningsarbetet har redan öppnat nya dörrar för samarbeten internationellt.

– Vi har redan fått förfrågningar från Tyskland och Danmark för att medverka i nätverk kring kreativa näringar.

Större budget än ERC

Det är i sammanhanget intressant att se hur fördelningen av medel sker inom Horisont Europa 2021-2027, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Ramprogrammet har en budget på 95,5 miljarder euro fram till och med 2027.

Ramprogrammet har tre delar, eller pelare som de kallas. Den första pelaren är vetenskaplig spetskompetens med ERC- och Marie Sklodowska-Curie-anslag. Den pelaren får ungefär femton procent av ramprogrammets budget.

Den andra pelaren "Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft" är fokuserad på bland annat samarbetsprojekt och samhällsutmaningar inom ganska väl definierade områden. Andra pelaren får ungefär femtio procent av ramprogrammets budget.

Slutligen har vi tredje pelaren: Innovativa Europa. Pelaren fokuserar på institutionell samverkan för grundforskning, tillämpad forskning och för att kommersialisera forskningsresultat. KIC:arna är en del av tredje pelaren. Tredje pelaren får ungefär trettio procent av ramprogrammets budget.

– ERC får så lite pengar i ramprogrammet. Därför är det viktigt att vi både deltar i konsortier för att ansöka om KIC:ar men också söker medel både från pelare två och tre. Det är viktigt för att akademin och möjligheten att bli starkare i vårt samverkansuppdrag, men också för att Sverige ska få sin beskärda del av kakan.

Behövs mer djupgående samverkan

– Många gånger kan vi inom humaniora och samhällsvetenskap tänka att samverkan handlar om att hålla ett föredrag eller delta i media. Men det blir en väldigt tunn samverkan om man slutar där. Utan den här typen av mer djupgående samverkan där vi forskare och lärare deltar i samarbeten med externa aktörer för att möta samhällets utmaningar kommer inte den kunskap vi har att komma till full nytta.

När kan då en första konkret utlysning bli verklighet i den kommande KIC:en för kultur och kreativa näringar? Det är i skrivande stund inte helt lätt att veta men troligen kommer det under andra eller tredje kvartalet 2022 beslut om vilket konsortium som får förtroendet att utveckla KIC:en. Det kan innebära att utlysningarna kommer igång under första halvåret 2023, för att sedan komma kontinuerligt under lång tid.