EU har lyst ut ett kunskaps- och innovationskonsortium (Knowledge and Innovative Community, KIC) med inriktning på kultur och kreativa näringar. Uppsala universitet ingår i ett konsortium för att få driva KIC:en. Men oavsett vilka som får driva KIC:en kommer det att lysas ut medel till samverkansprojekt inom kultur och kreativa näringar (KKN) som alla kan söka.

– Det här kommer att ge enorma möjligheter inte minst för utbildning och forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det är den största kultursatsningen i Europa och troligen i världen någonsin, säger Christer Gustafsson, professor vid konstvetenskapliga institutionen.

En möjlighet för humsam

I korthet skulle man kunna sammanfatta den kommande KIC:en inom KKN som ett sätt att växla upp offentliga medel och få ut ännu mer nytta av kultur och kreativa näringar inklusive forskning och utbildning.

– Se det här som en möjlighet och var nyfiken. Hur kan man förstå sin forskning som potential för relationen kultur-kreativitet-innovationer? Hur kan vi skapa nya utbildningar? Innovation ska inte tolkas som någon ny produkt utan i ett bredare perspektiv: hur vi kan skapa nya förutsättningar för att ställa om till ett socialt, demokratiskt, digitalt och hållbart samhälle? Hur kan vi som forskare inom humaniora och samhällsvetenskap på nya sätt bidra till det?

Beslutet att utlysa en KIC inom kultur och kreativa näringar innebär att KKN tar ett steg uppåt och blir en viktig spelare i övergången till ett hållbart samhälle.

– Det handlar inte om att all konstnärlig och kulturell verksamhet ska vara ekonomiskt lönsam eller följa en politisk inriktning. Däremot att vi måste förstå synergieffekterna på nya sätt och därmed skapa nya förutsättningar. KKN är idag ett industriellt ekosystem som EU och Sveriges regering beslutat sig för att prioritera.

Inte alltid lätt

Samtidigt konstaterar Christer Gustafsson att det inte är att lätt att vara en forsknings- eller utbildningspart i större europeiska samverkansprojekt.

– Vi är kanske inte vana vid delvis andra spelregler, traditioner och beslutsvägar. Men vi kommer att lära oss och genom att ta sig tid kommer vi även att stärka forskningen i andra nya partnerskap och sammanhang.

Christer Gustafsson beskriver en situation där forskare från humaniora och samhällsvetenskap kanske kan lära sig av forskare inom teknat respektive medfarm.

– De kan ofta ha en större beredskap för att vara lyhörda för den här formen av dialog. Men all forskning berikas av diskussion och input från andra än forskare. Om du för fram din forskning i andra sammanhang än bedömning via peer review ger det helt nya möjligheter för hur din forskning kan göra skillnad i framtiden.

Innovation starkast inom KKN

Christer Gustafsson skrev tillsammans med en italiensk kollega det underlag som ledde fram till att EU-kommissionen beslutade att starta den nya KIC:en med inriktning på kreativa näringar.

När de skrev underlaget valde de att ta fasta på och understryka relationen kultur-kreativitet-innovation eftersom alla KIC:ar lyses ut via European Institute of Innovation and Technology. De undersökte därför vad forskningen kommit fram till när det gäller KKN och innovationsbegreppet.

– Innovation är betydligt bredare än ny teknik. Forskningen visar till exempel att kulturnäringen har en större innovationskraft än andra branscher och att kulturens innovationskraft spiller över på andra branscher.

I Västra Götalandsregionen kan man till exempel se att områden där kulturaktiviteter är som starkast också är de mest patenttäta områdena.

– Människor som är kulturellt aktiva har skapat sig en större förståelse, öppenhet och mottaglighet för innovationer. De har som personer en tydlig förankring i nya betraktelsesätt och nya sätt att se världen. Det gynnar förstås deras förmåga till nya infallsvinklar även utanför kulturen.

Det är lätt att se kopplingen mellan kultur och kreativitet respektive mellan kreativitet och innovation.

– Men alla ser inte hela kopplingen från kultur till innovation och att kultur spelar en viktig roll för innovationsmiljöer.

KKN dubbelt så stort som bilindustrin

2006 gjordes en rapport inom EU där man konstaterade att branschen kultur och kreativa näringar har dubbelt så stor omsättning som bilindustrin i Europa. 2017 stod KKN för fyra procent av EU:s BNP.

Forskningen visar att de mest innovativa länderna också är de mest kulturellt aktiva och att KKN har ungefär den dubbla innovationskraften jämfört med andra branscher och även dubbel digital förnyelse.

– Teater och bio är bara toppen på isberget kultur och kreativa näringar. Det är så mycket mer, till exempel hur vi tacklar demokratiunderskottet och hur vi ställer om till ett hållbart samhälle.

En viktig del av den digitala förnyelsen inom KKN är förstås den digitala spelindustrin. Ett exempel på hur innovationskraften i KKN spiller över till traditionella industrier är hur bilindustrin fångar upp tänk från digitala spel och implementerar för att öka säkerheten och underlätta bilkörningen.

Ett konkret exempel på hur KKN är centralt för övergången till ett hållbart samhälle är Christer Gustafssons egna forskningsområde kulturvård.

– Idag handlar kulturvård bland annat om hur man hittar nya verksamheter som kan bidra med vardagsnytta och skapa jobb samtidigt som en värdefull miljö bevaras. Vi som forskare måste vara med tidigt i processen och på en övergripande regional nivå. För att lyckas med det har vi varit tvungna att ta oss in i de regionala innovationsstrategierna och lära oss hur de europeiska strukturfonderna fungerar för att hitta ny finansiering.

KKN skiljer sig från andra branscher

Men KKN är inte en näring som alla andra. Det finns avgörande skillnader mot andra branscher. Det är en kunskapsintensiv bransch med stor andel ensamföretagare. Det finns också delar av KKN där det är svårt att förändra produktionen, det kanske till exempel inte är effektivt att musiker ökar hastigheten när de spelar eller att skådespelare pratar fortare på scenen.

– Allt kan inte räknas i kronor och ören. Inom KKN pågår också förändringar från business till communities och från passiva kunder till aktiva deltagare som skapar sina egna kulturupplevelser.

Kommer stärka hela universitetet

Genom att stärka arbetet med KKN vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap tror Christer Gustafsson att hela universitetet kommer att utvecklas.

– Innovationskraften inom KKN kommer spilla över även inom Uppsala universitet och stärka både innovationsförmågan och samarbetet mellan vetenskapsområdena.