Rankning och rankningslistor
Fenomenet med lärosätesrankningar etablerades i början av 2000-talet och det finns idag fler än 20 olika internationella rankningslistor med ambition att mäta lärosätens kvalitet utifrån olika indikatorer. Att definiera kvalitet och välja lämpliga indikatorer som på ett rättvisande sätt går att mäta över hela världen är dock svårt. Hur väl rankningslistor verkligen mäter kvalitet kan därför diskuteras.
Nya listor tillkommer löpande och andra som inte fått förväntat genomslag läggs ned.
Många listor är generella medan andra är mer specifika och mäter vissa aspekter, till exempel miljö och hållbarhet. Det finns även specifika ämnesrankningar där lärosäten rankas utifrån sina prestationer inom till exempel ”Life Science” eller ”Arts and Humanities”.
Rankningslistor används framförallt av studenter i val av studieort men en bra placering underlättar även vid rekrytering av forskare och annan personal. Rankningslistornas indikatorer ser olika ut men några som ofta återkommer är citeringar, publiceringar, ryktesmätningar, lärartäthet och internationalisering. Vad som mäts och hur det mäts, samt vilken viktning olika indikatorer har avgör vilken placering ett lärosäte får.
I vissa rankningar rapporterar lärosäten själva in en stor del av underliggande siffror, medan andra endast använder sig av externa datakällor.
Rankningsinstitut genomför också ryktesmätningar (enkäter) som ligger till grund för resultaten. Den skarpa konkurrensen gör att ett universitet kan ha förbättrat sig från ett år till annat inom en indikator (till exempel rapporterar in högre andel internationella studenter), men ändå tappa i rankningsposition inom indikatorn.
LISTOR, RESULTAT OCH ANALYS
Några svenska lärosätens placering KI, Lunds universitet och Uppsala universitet till exempel.
Uppsala universitets rapporter om rankning Analys och reflektion kring rankningsresultat.