Rankningslistor som Uppsala universitet följer
Uppsala universitet följer framförallt de tre största internationella rankningslistorna som årligen lanseras av QS Universities Ranking, Times Higher Education (THE), samt Academic Ranking of World University (den s k Shanghairankningen).
Utöver dessa tre rankningslistor följs till viss del även den s k Leidenrankningen som CWTS (Center for Science and Technology Studies, del av Leiden University) publicerar varje år. Leidenrankningen publicerar data som gör det möjligt för lärosäten att se sin placering utifrån specifika indikatorer. De publicerar dock ingen sammanlagd placering såsom sker för de övriga rankningslistorna. Leiden bygger enbart på bibliometriska data och kan användas av lärosäten för att mäta forskningsgenomslag men även hur publikationer/citeringar är fördelade per kön, hur stor del av publikationer som tas fram inom internationella samarbeten eller samarbeten med industrin.
2022 släpptes QS Hållbarhetsrankning för första gången. Uppsala universitet placerade sig på plats 11 och var bästa lärosäte inom EU, tätt följt av Lunds universitet på plats 12.
THE och QS är ”breda” i sin ansats och mäter både forskning och utbildningsindikatorer medan Shanghai har mer tyngdpunkt på spetsforskning. Figur 1 visar hur Uppsala universitets placeringar har utvecklats inom dessa listor sedan de startades till och med 2023. När det gäller Leiden i denna bild så visar linjen vår placering utifrån andelen av ett lärosätes artiklar som tillhör de 10 % mest citerade inom sitt specifika ämne.
Analys/rapport över utfallet för respektive rankningslista.
Figur 1. Uppsala universitets placeringar vid Shanghai-, THE-, QS- samt Leiden(PPtop 10%)-rankingen sedan respektive lista introducerades.
Uppsala universitets placering har varierat över åren men trenden de senaste åren har varit negativ. För 2023 har universitetet dock förbättrat sina positioner på de tre största listorna, något som delvis kan förklaras av att både THE och QS reviderat sina indikatorer och beräkningssätt. När rankningslistorna etablerades var nordamerikanska lärosäten totalt dominerande inom topp 100 men deras dominans har minskat och allt fler asiatiska lärosäten, som generellt lägger stor vikt vid rankningslistors placeringar, avancerar på listorna.