– Uppsala universitet har under flera år lyft fram att den ersättning per student som lärosätena får måste ses över. Vi har kostnadsökningar som vi inte råder över för att kunna bedriva utbildning av förväntad kvalitet och de länge varit betydligt större än anslagsökningen per student. Här har vi nått vägs ände, urholkningen har gått för långt och det är hög tid att göra något åt det, säger rektor Anders Hagfeldt.
– De satsningar vi sett de senaste åren har alltid handlat om antalet studieplatser, medan ersättningen per student kontinuerligt urholkats. Det blir till slut omöjligt att hålla tillräcklig kvalitet.
Långsiktiga planeringsförutsättningar behövs
I budgetunderlaget framhåller universitetet inledningsvis vikten av att ge lärosätena långsiktiga planeringsförutsättningar och ökad autonomi. Handlingsfrihet behövs för att lärosätena ska kunna agera och utvecklas utifrån sina specifika förutsättningar för att bidra till Sverige som kunskapsnation. Autonomin är också grundläggande för att säkra den viktiga rollen som självständiga och kritiskt reflekterande kraft i samhället.
På utbildningsområdet lyfter universitet också fram behovet av ett ökat utbildningsuppdrag för den gröna omställningen och för universitetets bidrag till livslångt lärande.
De fria basanslagen behöver öka
Inom forskningen lyfter universitetet bland annat det brådskande behovet att ta fram en ändamålsenlig modell för finansiering av nationell forskningsinfrastruktur. Efter den statliga utredning som gjorde 2021 har inte mycket hänt. Universitetet avråder från att inrätta en ny generell myndighet för forskningsinfrastruktur, däremot behovs en sådan myndighet specifikt för digital forskningsinfrastruktur.
– När det gäller forskning är det viktigt att de fria basanslagen ökar nu, vi kan ju konstatera att styrningen av forskningsmedlen ökat alltmer med tiden. Men vi behöver rådighet att utveckla forskningen på klokast sätt utifrån våra förutsättningar för att på bästa sätt bidra till kunskapsutveckling och lösningar på samhällsutmaningar.