Solen letar sig in i rummet på Segerstedthuset där Johan Tysk tar emot, ledigt klädd i ljusbeige linnekostym, blå skjorta och dito fluga. Endast några veckor återstår av vicerektorskapet, men av någon minskad ent-usiasm märks intet.

– Det har ju varit det finaste uppdrag jag har haft faktiskt så det är med visst vemod jag lämnar. Men det känns rätt att släppa fram Lotten och ge plats åt nya idéer.

Den 1 juli tillträder Lotten eller Charlotte Platzer Björkman som ny vicerektor för vetenskapsområdet. Hon tar över efter Johan Tysk som suttit i tre mandatperioder.

– Nio år är lång tid i ett mänskligt liv. Jag är ju 63 år. Nio gånger sju är 63. Så en dag i veckan, varje tisdag i hela mitt liv, har jag varit vicerektor! Det är ganska tokigt.

Har känt ett stort stöd

Fast främst är matematikprofessorn tacksam. Tacksam för att han 2014 fick förtroendet att bli vicerektor, för att han sedan blev omvald två gånger och för allt stöd han fått under åren från verksamheten och i synnerhet kansliet.

– Det har ju bidragit väldigt mycket till den här utsatta rollen, att man får så mycket hjälp. Man vet att man inte är ensam.

Det leder in tanken på Johan Tysks vision om den sammanhållna fakulteten, att teknik och naturvetenskap vinner på att befinna sig under samma tak. Helheten utgör en styrka och fördel.

Johan Tysk på Ångströmlaboratoriet 2017. Foto: Mikael Wallerstedt

 

– Men genom att starta Upptech 2017 lade vi även fokus på att öka synligheten för vår teknikforskning. Hela fakulteten har varit mycket positiv till att den tekniska spetskompetensen, inom universitetets alla vetenskapsområden, ska synas mot studenter, näringsliv och samhälle.

Ett kvitto på verksamhetens vinnande strategi märks i det samordningsansvar Uppsala universitet fått för ett antal teknikintensiva kompetenscentrum: ANItTA, SOLVE, AM4Life, BASE och SweDeliver. Dessutom har partnerskapsavtal ingåtts med bland annat Volvo Cars, Northvolt, NCC och Hitachi.

Signering av strategiskt partnerskapsavtal med Hitachi ABB Power Grids i augusti 2020. Från vänster: samverkansdekan Marcus Lindahl; utbildningsdekan Cecilia Johansson; Tobias Hansson från Hitachi ABB Power Grids; vicerektor Johan Tysk, vd Jenny Larsson för Hitachi ABB Power Grids och Maria Brithon, Hitachi ABB Power Grids. Foto: Mikael Wallerstedt
 

Framgångarna har också märkts på utbildningssidan. Exempelvis har andelen förstahandssökande till civilingenjörsprogrammen ökat från i snitt 5,5 procent år 2016 till 9,3 procent 2022. Andra mål har dock behövt revideras: år 2025 har fakulteten troligtvis runt 800 betalstudenter, snarare än 1000. En eftersläpning främst orsakad av covid 19-pandemin.

Nya visioner inom utbildning och forskning

Fast Johan Tysk lägger hellre fokus på de positiva projekten. Ett sådant är fakultetens satsning på det livslånga lärandet. Där ser han en ny sorts pedagogik utformas som kan spilla över till vanliga kurser.

– Där är vi med på nya utbildningsområden som är forskningsbaserade. Vi är också i början av ett arbete med sju styrkeområden: artificiell intelligens, evolution och biologisk mångfald, fossilfri energi, molekylära livsvetenskaper och hälsoteknologi, hållbara material och materialflöden, universum och matematisk fysik samt system och cybersäkerhet. Det viktiga med dem är att de går över ämnes- och institutionsgränser och utvecklas dynamiskt.

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens examensceremoni 9 november 2019. Foto: Mikael Wallerstedt
 

Samtidigt behåller fakulteten sin starka ställning inom naturvetenskap. För några år sedan blev Evolutionsbiologiskt centrum hem för en av de prestigefulla tjänsterna för yngre forskare i området evolution och biodiversitet inom datadriven life science, DDLS. Vid fakulteten finns även den nationella infrastrukturen för bioinformatik i Sverige, NBIS. Bioinfrastrukturen utgör en del av SciLifeLab och är svensk nod i den europeiska infrastrukturen för bioinfomatik, Elixir.

– Vår medverkan ökar i såväl nationella som internationella satsningar inom allt från hantering av känsliga mänskliga data till hållbar utveckling inom mineralresurser, energi, vatten, miljö och klimat. Vi bedriver världsledande forskning inom många områden av stor relevans för akuta problem som klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Där kan vår fakultet bidra till och leda utvecklingen av arbetet för att möta lokala och globala mål, säger Johan Tysk.

Vicerektor Johan Tysk tar emot diplom och blommor i december 2022 från Naturvetarnas Erik Aronsson då Uppsala universitet utsetts till bästa arbetsgivare av naturvetare i Uppsalaregionen. Foto: Lovisa Svensson
 

Under åren har vicerektorn också säkrat ett antal donationer åt fakulteten. De senaste är Beijerstiftelsens professur i artificiell intelligens samt det första Beijerlaboratoriet vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

– Donationer från företag, personer och organisationer har vuxit de senaste åren och där kan vi göra mycket mer. Det är roligt att andra organisationer visar intresse för vår verksamhet. Det ger en gemenskap med det omgivande samhället och jag är stolt över att vi har öppnat den dörren på riktigt.

Johan Tysk förevisar Foucaultpendeln under invigningen av hus 10 i Nya Ångström den 13 maj 2022. Från vänster: kronprinsessan Victoria; rektor Anders Hagfeldt; utbildningsminister Anna Ekström; landshövding Göran Enander; styrelseordförande Anne Ramberg; finansmannen och Beijerstiftelsens ordförande Anders Wall. Foto: Anneli Björkman

 

Nya Ångström på plats

Men den största fjädern i hatten är nog ändå att ha fått se projektet Nya Ångström gå i mål. Johan Tysk betonar visserligen att han ärvde förslaget, och att äran tillfaller alla samarbetspartners som lyckades genomföra projektet under budget och före tidsplan, trots pandemi. Men det går inte att komma ifrån att han varit en drivande faktor i att sy ihop universitetets historiska byggprojekt.

– Om jag ska säga något om det så är det att jag är stolt över att ha vågat satsa och gå in i projektet med hull och hår. I en sån här stor organisation är det annars lätt hänt att man pekar åt olika håll. Styrgruppen gjorde ett väldigt bra arbete, och engagerade duktiga projektledare och studenter tog bra beslut. Det var en glädje att arbeta med dem.


Utsikt över Botaniska trädgården från fjärde våningen i Segerstedthuset. Foto: Lovisa Svensson
 

Solen ligger på mot fasaden på Uppsala slott på andra sidan Dag Hammarskjölds väg. Vad har varit viktigast för att kunna förankra de visioner han haft?

– Jag tror att jag har varit bra på att lyssna och ta till mig. När jag fått en riktigt bra bild har jag drivit den. Egentligen är jag en produkt av goda idéer som andra kläckt och som jag realiserat. En katalysator, det skulle jag vilja säga att jag har varit.