Modellen bygger på att lärosätena själva definierar profilområden som bedöms av sakkunniga inför att regeringen ska fördela resurser.

Förslaget gäller kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel inom det så kallade basanslaget till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå.

Modellen är tänkt att ersätta den nuvarande indikatorbaserade resursfördelningsmodellen från 2023.

Förslaget i korthet

Det är det berörda lärosätet som på egen hand definierar sitt eller sina profilområden. Det ska vara strategiska forskningssatsningar av hög kvalitet. Både etablerade profilområden och profilområden under uppbyggnad ska kunna komma ifråga. Detta innebär att det kan komma att vara en stor variation i de profilområden som lärosätena vill lyfta fram. En internationell panel av sakkunniga ska bedöma ansökningarna och lämna yttranden och rekommendationer.

Forskningsfinansiärerna föreslår en tilldelning om cirka 5–20 miljoner kronor per år för ett enskilt profilområde.

Ett lärosäte ska kunna ansöka om upp till fem profilområden i en första omgång, beroende på lärosätets storlek. Förslaget innehåller också en rekommendation om en utvärdering av modellen efter den första sexårsperioden.

Kvalitetsaspekter och bedömningsgrunder

Lärosätena och profilerna ska bedömas utifrån tre aspekter:

  • strategisk profil och förutsättningar för kvalitetsutveckling
  • vetenskaplig kvalitet
  • kvaliteten i samverkan.