I samband med forskningsutvärderingen "Kvalitet och förnyelse 2017" (KoF17) beslutades att det universitetsgemensamma åtgärdsarbetet bland annat skulle följas upp 2022. Den uppföljningen har resulterat i rapporten "Uppföljning av universitetsgemensamt åtgärdsarbete till följd av forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse 2017" publicerad hösten 2023.

Rapportförfattaren Sven Stafström går i rapporten igenom vad som hänt inom de fyrtio rekommendationer som projektgruppen för KoF17 förslog.

– Det har hänt en hel del positiva saker utifrån KoF17, absolut, säger Sven Stafström. Men det finns också en del man kunde gjort mer med.

Sven Stafström nämner som positiva saker bland annat utvecklingen av det akademiska ledarskapet, karriärstöd, rektorsseminarier och att forskningsutvärderingen KoF17 har lett till ett mer aktivt strategiskt arbete på vetenskapsområden och fakulteter.

Andra uppföljningen

Sven Stafströms rapport är den andra uppföljningen av det universitetsgemensamma åtgärdsarbetet utifrån KoF17. Den första utvärderingen gjordes av ett internationellt råd 2019. Utifrån åtgärder som gjorts utifrån de fyrtio rekommendationerna i KoF17 gav det internationella rådet en återkoppling.

– Det internationella rådet kom fram till en del saker men deras återkoppling har inte fått så stort genomslag.

Bland annat ansåg det internationella rådet att Uppsala universitet borde ha ett större fokus på excellens, tvärvetenskap och att stärka banden mellan forskning och utbildning. De ansåg också att det borde finnas tydligare målsättning med internationaliseringen. I sin rapport tar Sven Stafström med en formulering från det internationella rådet om excellens: "make the stars visible, support those who can become excellent".

Fånga upp talangerna

För att hitta de framtida framgångsrika forskarna behöver man tänka i två spår: anställda respektive nyrekryteringar.

– Sökandet efter talanger som redan finns vid universitetet måste ske ute i forskargrupperna. Det måste finnas en process som fångar upp talangerna, ett stöd som går ut i kapillärerna och får forskarna att lyfta fram talangerna, till exempel bland postdocs. När det gäller att rekrytera talanger utifrån behövs de internationella nätverken för att identifiera personer som skulle kunna passa in i universitetets verksamhet.

I rapporten konstaterar Sven Stafström att de universitetsgemensamma medlen kan användas mer aktivt och fördelas mellan olika strategiskt utvalda insatser, bland annat för rekryteringar.

Utnyttja biträdande lektorat

I rapporten konstaterar Sven Stafström att anställningsformen biträdande universitetslektor (bul) rätt använt kan stärka universitetets attraktionskraft. Men de målsättningar som finns för andelen bul nås inte inom alla delar av universitetet.

– Bul är en anställningsform man bör tänka strategiskt kring och använda för att rekrytera och lyfta talanger.

På frågan hur man ska se på frågan med initiativ uppifrån respektive nerifrån i en organisation konstaterar Sven Stafström att det är en ofrånkomlig balansakt.

– På ett lärosäte behövs både top-down och bottom-up. Det är en balansakt mellan de två som måste göras och som behöver stötas och blötas.

Sätt mål för internationella samarbeten

Ett utvecklingsområde som Sven Stafström tar upp är internationella samarbeten.

– Universitetets internationella samarbeten känns väldigt spritt och okontrollerat och mer inriktat på kvantitet än kvalitet. De samarbeten universitetet går in i borde stämma överens med Uppsala universitetets egna strategi.

Stärk banden mellan forskning och utbildning

Kopplingen mellan forskning och utbildning är ett annat eftersatt område Sven Stafström identifierat. Det behövs ett bättre strategiskt tänk kring utbildning, både i undervisningstunga och forskningstunga delar.

– Här kan universitetsledningen ha en roll att skapa incitament för att stärka kopplingen mellan undervisning och forskning.