Energiforskningen har vuxit kraftigt under det senaste decenniet, och Uppsala universitet har en av de bredaste portföljerna inom energiområdet i Sverige. Forskningen i Uppsala täcker allt från sol-, våg- och vindkraft till kärnkraft, batterier och vätgas. Universitetet samarbetar också med flera nationella och internationella forskningssammanslutningar och kompetenscenter, vilket har lett till framväxten av nya forskningsområden.

Ett av dessa nya forskningsområden finns vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik och kallas Byggteknik och byggd miljö. Joakim Widéns (bild överst till höger) och Joakim Munkhammars (nedre bilden) forskning fokuserar på statistisk modellering av energisystem i byggnader, städer och infrastruktur.

Er forskning har uppmärksammats de senaste åren och bland annat har ni kommit med på Stanfords lista över de topp 2 procent citerade forskarna 2022. Vilken betydelse har listor av det här slaget?
– ­Att överhuvudtaget komma med på listan är roligt. Att vi tillsammans med flera andra kollegor vid Uppsala universitet publicerar forskning som blir uppmärksammad, säger Joakim Widén. 

– Sedan är inte citeringar något vi strävar efter utan det kommer av sig självt när vi hittar rätt i vårt arbete.

Stanfordlistan delar in författarna i forskningsområden och ni hamnar på placeringarna 530 respektive 4258 i världen inom energiområdet. Det måste väl ändå vara ett erkännande.
– Ja, det känns som ett kvitto på att vi hittat forskningsfronten inom vårt ämne. Vår forskning är ny och vi har arbetat med att bygga upp den i nära koppling till den internationella spetsforskningen inom området, säger Joakim Munkhammar.

– Med det sagt, det mest givande är när våra resultat byggs vidare på i andras arbeten. Vi kan se att vi ligger i framkant när just vårt arbete ligger till grund för den fortsatta forskningen.

Aktuell forskning

Energifrågan har uppmärksammats i samhället det senaste året och allmänheten har lärt sig om timspotpris och priset för en dusch på morgonen. Aktivitetsmönster av det här slaget är en kombination av systematik och slumpmässighet - många duschar, men någon kanske försover sig medan en annan redan har åkt till jobbet.

Mycket av forskningen inom energi i den byggda miljön handlar om att hitta teoretiska grunder för att hantera denna slumpmässighet. Att försöka förutse vad som händer när den nya tekniken kommer ut i samhället, byggs och börjar användas.

Har ni några konkreta resultat från er forskning och vad är era nästa steg?
– Vi har arbetat mycket med solel och fortsätter nu med det inom ramen för universitetets centrum för solelforskning – SOLVE. Genom att modellera storskalig utbyggnad av solel har vi kunnat visa för elnätsägarna att elnätet skulle klara produktionstoppar. Att den utbyggnaden vi ser idag inte är ett problem för elnätsägarna, säger Joakim Widén.

– Vi vill utöka våra modeller till mer komplexa system genom att aggregera data från en mängd aktörer. Då kan vi skapa en digital testbädd för exempelvis utbyggnad av nya stadsdelar eller större industrier. Så det finns jobb kvar att göra.

 

Peter Westman