Vad var syftet med ditt besök på Uppsala universitet?
– Jag är sedan mer än sex år tillbaka externledamot i fakultetsnämnden vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Där hade vi förra året en diskussion med anledning av Rysslands storskaliga krig mot Ukraina. Några i fakultetsledningen ställde frågan hur fakulteten kunde bidra med sin forskningskapacitet för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Svaret var uppenbart, universitetet tillhör de som kan säkra framtidens experter. FOI rekryterar både nyutexaminerade, nydisputerade och erfarna forskare från Uppsala universitet. Därför var det naturligt för mig att besöka Ångströmlaboratoriet i min ordinarie roll som GD och ta del av forskningspresentationer och föra diskussioner med fakulteten.

Har FOI och universitetet inte samarbetat tidigare?
– Det finns redan samarbeten kring vissa forskningsprojekt. Vi har personer som haft och har delad tjänst mellan Uppsala universitet och FOI, och projekt som pågått mellan enskilda forskargrupper. Men jag tror vi kan öppna möjligheten för att komplettera samarbetet på ett mer strukturerat sätt. Kan man få samverkan på systemnivå kan man få större utväxling av det.

Vilka fördelar har Uppsala universitet av att samarbeta med FOI?
– FOI är inte en forskningsfinansiär, men vi kan erbjuda forskningssamarbeten som kan leda till nya forskningsmöjligheter och teknologisk utveckling som gynnar Sverige. Vi behöver förstå framtida teknologitrender och hur utvecklingen av ny tekniker och system kan påverka försvarssektorn. Önskvärt är att kunna bedriva fri, öppen och publicerbar forskning som bidrar till kunskap, kompetens och spridning av forskningsresultat som kan komma till nytta för olika målgrupper.

Finns det forskningsområden vid universitetet som du ser kompletterar FOI:s egna forskning? Som kan användas för både civila och försvarsmässiga ändamål?
– Det finns en rad områden och tekniska lösningar inom exempelvis medicinteknik som kanske ännu inte har någon tillämpning i försvarssammanhang, men där vi vill försöka förstå om de har potential att bli det. Sen tittar vi nu närmare på materialområdet, inklusive nya tillverkningsteknologier och då kan det vara utmärkt att utöka samarbetet med materialfysiker, materialkemister och andra från materialvetenskaper. Vi är även intresserade av möjligheten att utnyttja experimentella plattformar och teknik på ett mer omfattande sätt för att bygga upp kunskap inom områden vi inte själva har tillgång till.

Vid ditt besök fick du ta del av ett brett spektrum av forskning vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten – vad väckte det för tankar?
– Inom vissa områden vill vi ha ett mycket närmare samarbete. Men då behöver vi sätta oss ner och ha en dialog med om hur man bygger säkerhet i vissa forskarmiljöer. Vi hanterar ofta känsliga information om områden med höga skyddsvärden och om vi ska ha samarbeten som går mer på djupet måste vi ta höjd för ett adekvat säkerhetsskydd. Vi är mer än 1 250 personer och hos oss är alla säkerhetsprövade och säkerhetsklassade. Samtidigt ska akademin vara öppen så långt det bara går. Men ska man jobba i extra känsliga områden som har påverkan på Sveriges säkerhet så måste man också ha möjlighet, förmåga och kunskap hur man ska skydda information och andra tillgångar.

Vilka styrkor ser du hos teknisk-naturvetenskapliga fakulteten?
– Det är verkligen en fakultet med hela bredden. Det finns ingen fakultet i Sverige som har samma totala täckning över nästan alla forskningsområden. FOI strävar efter sammansatt kompetens, och den finns vid den här fakulteten här på ett sätt och på en nivå som är imponerande.

Du har själv studerat kemi och bioteknik vid Uppsala universitet – hur många UU-alumner finns på FOI?
– Jag har inte någon exakt siffra på hur många det är men vi anställer väldigt många duktiga individer som har sina rötter från Uppsala universitet. På FOI finns fler än 400 personer som är disputerade till exempel, så vi är alltid på jakt efter duktiga människor som som ska bli framtidens experter.