Detta seminarium handlade om hur en organisation kan och bör agera för att fokusera på minskningen av det totala klimatavtrycket och anordnades i samarbete mellan universitetsförvaltningen, Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI) och Klimatledarskapsnoden.

Seminariet inleddes av Karolina Kjellberg, miljöchef vid Uppsala universitet, som introducerade förslaget till ny miljöplan för universitetet, där en klimatkartläggning av universitetets verksamhet ingår.

– Uppsala universitet ska enligt lag jobba med miljöfrågor, med specifikt fokus på resor, energi och upphandlingar. Men universitetets nuvarande målsättningar ligger inte i linje med Parisavtalet eller Sveriges klimatlag vilken säger att utsläppen i princip ska vara nere på noll 2045. Därför pågår arbete med att ta fram en ny miljöplan. Klimatstudenterna har drivit kampanjen #levsomnilär, som handlar om att universitetet ska göra åtgärder som minskar utsläppen i linje med vad klimatforskningen säger är nödvändigt.

Förslaget till en ny miljöplan är nu ute på remiss i verksamheten – i förslaget ingår en klimatkartläggning av inköp, resor, fastigheter, catering, energi och avfall.

– Vi hoppas att rektor fastställer en ny miljöplan innan 2020 är till ända, säger Karolina Kjellberg.

Expertstöd är nödvändigt

Klas Palm, projektsamordnare vid UUSI, presenterade därefter fem tematiska satsningar kring klimatledarskap, hållbar urban utveckling, vatten, cirkulär ekonomi samt social rättvisa.

Martin Wetterstedt, Klimatledaskapsnoden/UUSI, ställde med sin presentation frågan ”Hur kan vi mäta klimatpåverkan?”.

– Grovt sett finns två sätt att mäta utsläpp, territoriella och konsumtionsbaserade. Dessa ger ofta helt olika bild av klimatpåverkan.

Ett exempel på en standard som nämndes är GHG-protokollet, vilket beskriver hur en organsiation eller stad kan kategorisera sin klimatpåverkan. Livscykelanalys är ett viktigt verktyg när man utgår från konsumtionsperspektivet och beskriver den totala miljöpåverkan från en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.

Aksel Biörn-Hansen från KTH/Svalna fortsatte sedan att exemplifiera med hur en organisation kan mäta sin klimatpåverkan genom en specifik, forskningsbaserad tjänst, SVALNA, vilken till stor del använder sig av ”multi-regional input-output-analys”. Efter en pilotstudie vid Stockholms universitet, inklusive verifiering och kvalitetssäkring, är tjänsten tillgänglig för andra att använda.

– Insamlad data kan påvisa trender i konsumtionsutvecklingen, eller föreslå vilka mål som bör fokuseras på inom organisationen. Tjänsten är även ett stöd för kontinuerlig uppföljning.

Hur gör vi?

Hur kan då en organisation i praktiken arbeta för att minska sin klimatpåverkan? Den frågan ställde Carolina Brändholm från Trossa, ett konsultföretag med specialistkompetens inom bland annat miljö och socialt ansvar.

– Från och med i år, 2020, måste vi förhålla oss till gränsen på 1,5 graders temperaturökning för att nå klimatmålen som sattes i Parisavtalet och blev gällande 2016.

En bra och enkel guide som sammanfattar vad som krävs av en organisation är The 1.5 Degree Celsius Business Playbook, enligt Carolina Brändholm.

– Sätt halveringsmål till 2030. Målen ska vara i linje med forskningsrönen och vara in linje med vetenskapen. Starta en dialog med leverantörer, kunder och internt inom organisationen. Inkludera medarbetare som har mandat att driva förändring och glöm inte att framhålla goda exempel!

Avslutande frågestund

Nedan följer några av åhörarfrågorna och svaren från seminariets avslutande frågestund.

Vad krävs för att Uppsala universitet ska bli bättre på att följa klimatmålen?

– Det krävs mod och beslutsamhet på alla nivåer i organisationen. Universitetsledningen kan ta modiga beslut. Men det krävs också att hela organisationen är med och påverkar att dessa frågor ligger högt upp på agendan, vid fakulteter, avdelningar, enheter, på institutioner, etc., svarade Karolina Kjellberg.

Vad är universitetets utsläpp idag gällande till exempel resor? Hur mycket måste vi minska resandet?

– Pandemisituationen har gjort att vi behövt hålla många möten digitalt. Resandet har av förklarliga skäl varit väldigt begränsat sedan i våras, men även på lång sikt kommer vi att behöva minska resandet generellt sett. Pandemin har lärt oss mycket om möjligheterna att mötas utan att resa, så trots allt står vi nu bättre rustade att klara framtidens utmaningar, sade Karolina Kjellberg.

– Tekniken måste då hänga med och vara tillförlitlig om huvuddelen av mötena förväntas vara digitala, fyllde en mötesdeltagare i och syftade på problem med uppkopplingen på BMC och Campus Gotland.

Kan enskilda enheter/institutioner (motsv.) starta egna mätningar eller måste man invänta universitetets centrala process?

– Att granska sina resor och sitt resebehov är en bra början om man vill komma igång och jobba med dessa frågor lokalt. Även frågor rörande energiåtgång och energibehov. När det gäller t.ex. klimatpåverkan från inköp hoppas vi kunna göra en universitetsövergripande kartläggning som visar avtrycket från olika produkter, avslutade Karolina Kjellberg.