Problem på institution kan leda till nedläggning

– Målet är att få en lösning som stärker verksamheten i en ny, funktionell miljö med goda förutsättningar för fortsatt utveckling och där man trivs och vill arbeta, säger vicerektor Mats Larhed, som leder processen och har löpande dialog med rektor.

Institutionen för neurovetenskap bildades 1998 genom en sammanslagning av flera kliniska och prekliniska små institutioner, något som då sågs som intressant och positivt av forskarna. Flertalet administrativa utmaningar, exempelvis olika system för uppföljning, har lösts genom åren men en del svårigheter har kvarstått. Vid universitetets utvärdering av forskningsmiljöer, KOF17, som genomfördes 2016-2017, blev det dock synligt att institutionen brottades med svårlösliga arbetsmiljöproblem. Åtgärder har vidtagits men problem har kvarstått, vilket bland annat påverkat institutionens förmåga att fatta och genomföra beslut.

Komplexa problem

Problemen på institutionen är komplexa och sammanflätade, med konflikter mellan grupper kring ekonomi och styrning och flera infekterade konflikter och situationer som påverkat mående och arbetsförmåga. Även om dessa inte involverat alla medarbetare har de sammantaget påverkat institutionen negativt när fokus fått läggas på annat än att utveckla utbildning, forskning och samverkan.

I våras beslutades att införa prefektstyre med extern prefekt för att komma vidare då valberedningen inte lyckats få fram förslag på ny prefekt. Lars Rönnblom, erfaren tidigare prefekt inom vetenskapsområdet fick uppdraget.

– Jag blev väl mottagen och har känt att det finns en stark vilja att komma fram till en lösning. En viktig uppgift i uppdrag har varit att föreslå olika möjliga organisationsformer för institutionen, säger han.

Upplösa institutionen bedöms som bästa lösning

I sin utredning identifierade han fyra möjliga alternativ. Att välja en ny prefekt som fick förtroende att ta sig an den fortsatta utvecklingen, att fortsätta med prefektstyre, att dela institutionen i en klinisk och preklinisk enhet eller att upplösa institutionen och fördela forskargrupper och ansvar för utbildning på övriga institutioner. Efter samråd mellan områdesledning och rektor och samtal på institutionen bedömdes det sista alternativet ha bäst förutsättningar att långsiktigt lösa situationen. Parallellt har personrelaterade ärenden utretts och berörda har erbjudits stöd.

Lars Rönnblom är medveten om att processen välkomnas starkt av vissa, medan andra tycker att den inte behövs. Alla har inte sett eller varit involverade i konflikter och problem. Institutionen är stor med cirka 150 anställda.

– Jag försöker därför att informera alla så tydligt och transparent som jag kan. Både om vad som sker och vilka beslut som tas, men även vad jag i dagsläget inte vet, för att alla ska känna sig så välinformerade som möjligt.

Målet bästa förutsättning för utbildning och forskning

För Vicerektor Mats Larhed är målet tydligt, forskning och utbildning ska ges bästa förutsättningar att utvecklas positivt, och även om det just nu upplevs jobbigt och oroligt så måste situationen hanteras.

– Och jag vill poängtera att stora delar av institutionen bedriver högklassig forskning och undervisning, det handlar inte om att verksamheten ska försvinna. Vi vill verkligen få till en lösning för allas bästa.

Att upplösa en institution kan uppfattas som en drastisk åtgärd, varför prövas inte något av de andra alternativen först?

– De har prövats i samtal på institutionen, inom vetenskapsområdet och med rektor under processens gång och det har blivit uppenbart att det är den lösning som har bäst förutsättningar att verkligen komma till rätta med problemen, säger Mats Larhed.

Vad kommer att hända med utbildningarna på institutionen? Vilka institutioner tar över?

– All utbildning vid institutionen, både program och kurser kommer att bedrivas som vanligt, i samma lokaler och helt enligt redan lagda scheman. Jag tror inte att våra studenter kommer att lägga märka till förändringar i sin studiemiljö i någon större grad, utan förändringen är något som sker framförallt i systemen. Det pusslet läggs nu och det kommer att fungera, säger Mats Larhed.

Finns det en risk att forskargrupper splittras?

– Nej, om upplösning av institutionen blir beslutet kommer alla forskargrupper och utbildningar att flyttas i sin helhet, ingen grupp kommer att splittras om de inte vill det själva. Det är viktigt att forskningen får fortsätta att bedrivas med hög kvalitet, säger Mats Larhed.