En gång per år delas Hjärnäpplet ut till forskare som lagt grunden till innovationer med potential att skapa stor samhällsnytta. Hittills har priset delats ut 14 gånger till totalt 18 forskare, senast till professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, och docent Joachim Gullbo för sitt gemensamma arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.
Från början var Hjärnäpplet ett renodlat pris för materialforskare på Ångströmlaboratoriet. Men sedan 2013 står statyetten symbol för all innovation som tar sin början inom universitetets väggar.
– Som forskare får man ofta inte så mycket uppmärksamhet för sitt arbete. Så man behöver uppbackning, och det var därför priset växte till ett pris för hela universitetet, säger Richard Karmhag, tidigare forskare inom det fasta tillståndets fysik, och som står för idén och designen bakom Hjärnäpplet.
Strukturen idéerna behöver
Med Hjärnäpplet vill han omfatta de idéer som är grunden för varje innovation, men också den struktur som de behöver för att kunna förverkligas.
– Innovationen är ju frukten av ett tankefrö. En forskningsidé kräver så mycket mer än själva idén för att den ska kunna komma till marknaden. Får man inte rätt stöd i form av till exempel finansiering kan idén gå förlorad. Hjärnäpplet innehåller alla delar som behövs för att kunna nå hela vägen med sin idé, säger Richard Karmhag.
Följaktligen är statyetten inte bara en solid pjäs på 3,6 kilo, utan består av totalt tio delar där varje del bär sin speciella betydelse. Lyfter man på äpplets ”lock”, syns allra längst in den upplysta glaspärla som utgör själva tankefröet. Det omges i sin tur av takåsar i koppar som symboliserar själva universitetet och dess funktioner – det stöd tankefröet behöver för att kunna gro och växa till sig.
Betydelsefull kombination
Men även den yttre formen bär betydelse. Tillverkad i järn och koppar har äpplet getts den geometriska formen trunkerad oktaeder. Går man ner på atomnivå i de båda materialen, kan man nämligen se att den minsta enheten som beskriver materialen bildar just den strukturen. I järnets fysiska form bildas det genom avståndet mellan de enskilda atomerna, medan det i kopparns matematiska beskrivning bildas av avståndet mellan de frekvenser där atommönstret upprepas.
– Materialen är på sätt och vis alltså sammanbundna, eftersom materialen i kombination visar på vikten av både den teoretiska kunskapen och den fysiska praktiska erfarenheten inom forskning, säger Richard Karmhag.
Symboliska materialval
Koppar som är en mjuk metall och järnet, en hård metall, får också symbolisera spelet mellan de hårda och de mjuka värden som är nödvändiga för såväl ett lyckat forsknings- som innovationsprojekt: Finansiering och konkurrens å ena sidan, och empati och respekt för ämnet och personerna som jobbar med det, å andra sidan.
Men materialvalen kan också kopplas symboliskt till de spännande resultat som kan uppnås när material blandas – och i förlängningen det gränsöverskridande mötet mellan människor, kulturer och kunskapsområden. Richard Karmhag:
– Material kan i sina minsta beståndsdelar beskrivas som energi och något som kan appliceras på alla forskningsfält. För det är ju just den drivande energin hos forskarna man vill hedra genom att ge dem priset.
Anna Hedlund