Här-är-du Här-är-du

Bloggar Bloggar

Tillbaka

Tre problem med (för) Skolforskningsinstitutet

Tre problem med (för) Skolforskningsinstitutet

 

Nu har ett svenskt Skolforskningsinstitut etablerats. Forskning ska sammanställas och i bästa fall nyttiggöras i skolors och lärares arbete.  Det är mycket bra att forskning sammanställs. Ökade krav har också ställts på att sammanställningar ska ske med tydliga och explicita metoder, de ska vara ”systematiska”. Begreppet ”systematiska forskningsöversikter” innebär att hur sammanställningen genomförs ska tydliggöras när det gäller hur litteratur sökts, sammanstälts, analyseras och när det gäller hur slutsatser dras. Nu ska Skolforskningsinstitutet dra igång sin verksamhet med fyra systematiska forskningsöversikter. Är inte detta vällovligt? Jo, kanske. Dock tycker jag redan man kan skönja tre grundläggande utmaningar för institutets verksamhet.

 

Att våga vara innovativ

För det första har liknande institutet redan etablerats i flera länder. Att genomföra systematiska forskningsöversikter har blivit väldigt vanligt. EPPI som är en motsvarighet (förebild?) i England har skapat en databas med systematiska forskningsöversikter inom utbildningsområdet vilken inrymmer ca 3000 systematiska forskningsöversikter. Kunde då inte pengarna användas till något nyttigare och framför allt mer nyskapande än att addera ett antal forskningsöversikter till den redan digra högen? Jag tror det hade varit betydligt mer strategiskt att så att säga lägga sig en nivå högre och analysera de sammanställningar av forskning som redan finns. Då finns ju möjligheten att dra slutsatser av en betydligt större mängd studier. Det är till exempel så John Hattie gör i sin omtalade bok Visible Learning, även om han där analyserar en undergrupp av systematiska forskningsöversikter, så kallade metaanalyser. Hans sammanställningar innehåller dock en stor rad metodologiska problem. Här hade det svenska Skolforskningsinstitutet, utöver att relativt snabbt kunna utveckla översikter över en mycket stor mängd forskning, ha kunnat utveckla en expertis och kompetens i att syntestisera forskningsöversikter och metaanalyser som gjort institutet nydanande. Ikea blev inte nydanande genom att starta nya möbelfabriker utan genom att omdefiniera innebörden i möbeltillverkning. Nu aviserar Skolforskningsinstitutet att man  ska relevansbedöma tidigare systematiska översikter men här finns alltså en betydligt större utmaning. Och varför börja med systematiska översikter innan man inventerat noggrant vad som tidigare gjorts? 

Ett exempel kan illustrera vad jag menar med poängen med att göra synteser av tidigare översikter snarare än att generera nya. En av de första systematiska forskningsöversikterna som ska genomföras ställer frågan om hur lärare kan utforma klassrumsdialoger i matematikundervisningen på ett sätt som som främjar elevers delaktighet och lärande. Här verkar det nästan som att man redan bestämt sig för att arbetssättet klassrumsdialoger är det som gäller. Klassrumsdialoger är ett sätt att arbeta med matematik men innan man bestämmer sig för att undersöka arbetssättet kanske man skulle titta på effekter av arbetssätt i matematikundervisningen mer generellt utifrån de tidigare systematiska översikter som finns inom området? Det här exemplet är också intressant eftersom det visar på det sociokulturella perspektivets inflytande i svensk utbildningsforskning. Det sociokulturella perspektivets praktiska användbarhet har sällan prövats i svensk empirisk forskning och det är förtjänstfull att man nu undersöker vilka konsekvenser det får när det används för att förbättra undervisningen. Det verkar dock lite tidigt att avfärda andra arbetssätt och metoder.

 

Brist på relevant empirisk forskning

Min andra invändning är allvarligare. Det saknas till stora delar forskning om hur skolor och lärare ska klara av sitt uppdrag. Jag brukar i sådana här sammanhang hänvisa till Skollagen 1 kap 4§ eftersom det är där utbildningssystemets syfte formuleras:

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare.

 
Jag utgår från att de sammanställningar av forskning som genomförs inom Skolforskningsinstitutets ram ska vara en hjälp för skolor och lärare att förverkliga undervisningsväsendets syfte, vilket i demokratisk ordning formulerats av våra politiker.  Inte förvånande finns det dock knappast någon empiririsk forskning som visar hur det breda uppdrag som formuleras ovan ska uppnås. Den mesta forskningen av utvärderingskaraktär handlar om hur kunskapsuppdraget ska uppnås och det ska till exempel bli intressant att se om man hittar någon metodologiskt hållbar forskning överhuvudtaget om klassrumsdialogers effekt på kunskap och delaktighet. Det får ändå anses förtjänstfullt att man söker forskning som adresserar en ytterligare aspekt av det breda uppdraget. Men ju mer av det breda uppdraget Skolforskningsinstitutet försöker täcka in, desto mindre relevant forskning kommer man att hitta. Vidare är det också så att om man ställer tuffa metodkrav på pedagogiska/didaktiska studier så kommer många att falla bort. Risken är att man hittar få, om ens några, studier som är relevanta för det breda uppdraget och samtidigt är metodologiskt stringenta.

 

Trivialisering av forskningen

Ett skolforskningsinstitut sätter sökarljuset på flera viktiga frågor: Hur ska forskning sammanställas? Hur ska den kunna bli användbar?  I det första fallet menar jag att man kunde tagit en mer strategisk inriktning även om de fyra översikterna förstås kan generera viktig kunskap. I det andra fallet skulle jag nog vilja påstå att det finns väldigt lite forskning som adresserar den komplexitet som en lärare möter. Det är därför än mer angeläget att utveckla en forskning som fokuserar frågor om hur lärare ska kunna hantera detta komplexa uppdrag snarare än att sammanställa forskning i systematiska forskningsöversikter som endast behandlar en liten del av uppdraget. När systematiska översikter syntetiseras har man ändå ett något större underlag för att ge implikationer för hur lärare och skolor kan arbeta.

Min egen ingång i området är dock att vi pedagogiska forskare bör utveckla egna sätt att sammanställa forskning som passar vårt område och att vi visar respekt för vad forskarna gör. Frågor om vad som är effektivt är bara en mindre del av vårt forskningsområde och om man vågar gå in i med nyfikenhet i området tror jag man har betydligt större möjlighet att hitta intressanta saker. Vad sysslar de läsforskare som är intresserade av läsförståelse med? är enligt min mening en bra utgångspunkt för en systematisk översikt över denna del av läs- och skrivforskningen. Att ställa en avgränsad fråga till forskningen som man gör inom ramen för exempelvis EPPIs arbete riskerar att trivialisera vad forskning är. Inte oväntat har en forskning som utgår ifrån vad Habermas kallar en teknisk rationalitet fått företräde inom översikterna medan hermeneutisk och kritisk forskning har marginaliserats som om dessa stora tanketraditioner inte skulle kunna bidra till frågan om hur skolor och lärare ska arbeta. Det är verkligen att slänga ut barnet med badvattnet. Att genomföra den typen av mer öppna översikter som jag förespråkar kräver förstås en stor kunskap om forskningsområdet hos den som genomför översikten. Tyvärr kan jag inte utveckla denna argumentation mer här utan får hänvisa till en kommande bok på Studentlitteratur (hösten 2016). Det bör noteras att Skolforskningsinstitutet också öppnar för att man ska genomföra mer inventerande översikter men påstår på sin hemsida att dessa är oftast  "mer schematiska och innehåller inga synteser eller slutsatser". Herregud, tänker jag....

0 kommentarer
kommentarer
Lägg till kommentar

Artikelpresentatör Artikelpresentatör

Om Claes Nilholm

Claes Nilholm

Jag heter Claes Nilholm och är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala Universitet. Jag bloggar om forskning om pedagogik i allmänhet och specialpedagogik i synnerhet, men tar också upp frågor om relationen mellan forskning och praktik och ibland också skolpolitiska frågor.

l ett Youtube-klipp diskuterar Bengt Persson och jag specialpedagogiska frågor. https://www.youtube.com/watch?v=BQMHuMu3low

Archive Navigation Portlet

Arkiv