Vid institutionen för kvinnors och barns hälsa finns sedan cirka ett år tillbaka centret "WHO Collaborating Center on Migration and Health Data and Evidence". Det är det första i Sverige och det tredje i världen inom samma kategori.

Centret innebär att forskarna ska ge support och råd till WHO och WHO:s medlemsländer i frågor som rör migration och hälsa. I juli 2022 släppte WHO sin första globala rapport om migranters hälsa: World report on the health of refugees and migrants. Arbetet med rapporten leddes från universitetets WHO Collaborating Center i samarbete med WHO.

Påverka beslutsfattandet

Arbetet i centret är ett sätt att nå ut till beslutsfattare och praktiker med evidensbaserad kunskap och vara med och påverka både politik och det praktiska arbetet.

– Den globala rapporten vi tagit fram fungerar som en nyckelreferens för de som arbetar med migration och hälsa. Rapporten används som kursbok och har öppnat upp så att vi blir inbjudna till fler samarbeten, säger Soorej Puthoopparambil, lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och ledare för centret tillsammans med Inger Sundström Poromaa, prefekt för institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Soorej Puthoopparambil beskriver hur han både vill forska men också vara med aktivt och informera beslutsfattandet och praxis. En form av samverkan med andra ord.

– Det är en smakfråga hur mycket man vill och hinner stödja beslutsfattandet. Men jag har ett stort intresse av att informera och stödja beslutsfattandet med evidens.

– Jag tycker att arbetet med centret är bra användning av min tid. Viktig kunskap från forskningen kommer ut och kan påverka. Det är ett sätt att sprida vetenskaplig evidens eftersom forskningsartiklar kanske inte läses så brett av beslutsfattare och praktiker. Jag arbetar mycket med att lyssna, försöka förstå och erbjuda lösningar. Man kanske kan säga att jag fungerar som något slags förmedlare som förstår både forskningen och policy skapande processer, funderar Soorej Puthoopparambil.

Positivt för utbildningen

Centrets verksamhet har också positiva sidoeffekter på utbildningen. Material från centret används i undervisningen, studenter bidrar till centrets verksamhet genom praktik och centrets verksamhet lockar nya studenter.

Inom forskning finns det fördelar med kopplingen till WHO-center eftersom den anses som en kvalitetsstämpel.

Måste vara kreativ

Arbetet med att föra ut kunskap baserad på vetenskaplig evidens till beslutsfattare följer inte de vanliga vägarna med forskning och utbildning.

– Man måste vara kreativ och hitta lösningar vartefter. Det är väldigt givande och berikar mig men det är också krävande. Jag har haft bra partners och fått mycket stöd både från institutionen och universitetet. Att få förtroendet att starta och leda ett nytt och viktigt initiativ som WHO-center är otroligt viktigt och hedrande.

Söker samarbeten inom universitetet

Centret samarbetar bland annat verksamhet inom humaniora och samhällsvetenskap men Soorej Puthoopparambil ser gärna att centret utvecklas med fler samarbeten runt om på universitetet och i landet.

– Tanken är centret ska vara en plattform för migration och hälsa för hela universitetet. Det kan till exempel vara projekt inom teknik, bank-ID, etik eller andra områden. Migration och hälsa handlar inte bara om sjukvård och regler utan omfattar en rad andra områden, avslutar Soorej Puthoopparambil.