Intresset var stort. Fler än 200 medarbetare från helt skilda ämnen och områden vid universitetet hade kommit till Ihresalen för den årliga konferensen om utbildningsutvärderingar. Den arrangerade för andra gången i rad.

– Trots att vi har en och samma modell för utbildningsutvärderingar på Uppsala universitet och ställer samma frågor, så har vi inte lyckats kväva kreativiteten. Det är ett bra mått på att modellen inte är så dålig, sade Susanne Mirbt, professor vid institutionen för fysik och astronomi. Hon hade det fått den hedervärda uppgiften att försöka sammanfatta dagens konferens om utbildningsutvärderingar.

Dagen handlade om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Riktlinjerna för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar fastställdes i oktober 2016 och i det systematiska kvalitetsarbetet ingår numera att lärosätena själva ska granska sina utbildningar.

– Universitetskanslersämbetet, UKÄ:s roll, är att granska våra utvärderingssystem för att se kvaliteten, sade Maria Wolters, projektledare vid avdelningen för kvalitetsutveckling, som var arrangör bakom konferensen.

Uppsala universitets utvärderingsmodell har två delar; den ena är en årlig uppföljning med konferens och universitetsövergripande rapport, den andra är dessa utbildningsutvärderingar.

Under 2018 har följande utbildningar utvärderats:
Biomedicinska analytikerprogrammet, samtliga utbildningar vid institutionen för psykologi utom forskarutbildningen, fyra högskoleingenjörsprogram: maskinteknik, elektroteknik, kvalitetsutveckling och ledarskap samt byggteknik, kandidatprogrammet i ledarskap-kvalitet-förbättring, fristående kurser vid teologiska institutionen samt utbildningen i juridik på forskarnivå.

Styrkor och svagheter

Några sammanfattande tips hade Susanne Mirbt, efter att alla representanter för utvärderingarna, lyft fram sina styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Dessa var:

  • Börja i tid

Något som Monica Buhrman och Timo Hursti från psykologiska institutionen, ansåg gällde även i kontakt med panelen:
– Förbered dem, lyft fram det man vill utveckla i utbildningsmiljön och synliggör för panelen. Och påbörja utvecklingsprocessen redan under utvärderingen.
– Och ge utrymme för lärarnas samtal med panelen, tillade teologernas prefekt Anders Sjöborg.

  • Kursansvar – vem äger kursen? Ofta är rollerna otydliga roller när det gäller att driva utveckling av en kurs.

– Ja, vi är måste klargöra ansvarsfördelningen för att utveckla program och kurser, så att det inte bara är den kursansvariges vilja som tas tillvara, uttryckte en deltagare.

  • Forskningsanknytning - vad menar vi med detta? En del lärare bedömer ofta forskningsanknytningen med egen aktiv forskning men det är inte nödvändigt. Hela miljön är forskningstung, vilket är en av universitetets styrkor.

Annat som lyftes var att hela ansvarskedjan måste fungera; det vill säga även områdesnämnderna måste ta sitt kvalitetsansvar och ge återkoppling på arbetet.

  • Kursvärderingar måste fungera och studenternas åsikter och medverkan borde tas tillvara bättre.

Många tips kom också från de olika utbildningarna, om vad som är kvalitetsdrivande i utvärderingsarbetet:

  • Gör ett platsbesök på annat lärosäte, ett lärosäte som är särskilt bra, för att få inspiration!
  • ­Kvalitetsdrivande är att ha med externa bedömare i arbetet.
  • Självvärderingen ger bekräftelse på att vi är bra!
  • Bedömarna hittade sånt som vi inte tänkt på.

Förmiddagen avslutades med en inspirationsföreläsning av Tanja Reiffenrath, University of Göttingen, på temat Internationalisering på hemmaplan. Det gav input till eftermiddagens parallella sessioner, som bland många andra teman, handlade om vad kvalitet är i ett internationaliseringsperspektiv.
Ett av alla dessa projekt kommer att presenteras i kommande nummer av Universen.