– Bibliometrisk statistik bör användas och tolkas tillsammans med olika kvalitativa indikatorer och utvärderingar. De kompletterar varandra. Det är också viktigt att komma ihåg att det är stor variation mellan olika forskningsfält och att det inom vissa områden kan vara ganska få publikationer, säger Per Ahlgren, bibliometriker vid universitetsförvaltningen och ansvarig för rapporten sedan starten.

Rapporten har utförts på samma sätt sedan den första bibliometrirapporten togs fram 2019. Analyserna är fokuserade på institutionsnivå och bygger på två källor: publiceringsdatabasen Diva respektive publiceringsdatabasen Web of Science.

Datan som rapporten bygger på är från en åttaårig publiceringsperiod som flyttas fram ett år i varje ny rapport. I senaste rapporten som kom i december 2022 är publiceringsperioden 2013-2021. Alla analyser använder dock inte hela perioden.

– För citeringsanalyserna tar vi inte med de två senaste åren för att lämna ett så kallat citeringsfönster, det behövs ju tid efter en publicering för att den i sin tur ska hinna citeras i nya publikationer.

Citeringsanalyser

Bibliometrirapporten innehåller fyra indikatorer som på olika sätt analyserar citeringar. Två indikatorer bygger på publiceringskanalen och vilket inflytande den har och två indikatorer tittar närmare på de enskilda forskningspubliceringarna.

– Genom att analysera både kanaler och hur publiceringar i kanalerna citeras kan man till exempel se om en institution har publiceringar i kanaler med mycket inflytande men få citeringar av sina egna artiklar, eller tvärtom förstås.

Källan som används för citeringsanalyserna är Web of Science och analyserna är fältnormerade. Eftersom det är vitt skilda publiceringstraditioner och förutsättningar inom olika forskningsfält skiljer sig åt kan inte resultaten jämföras mellan olika forskningsfält utan att kompensera för skillnaderna.

– Det finns så stora skillnader mellan forskningsfälten att vi måste göra en fältnormering och göra det bra, säger Per Ahlgren.

Ett problem med Web of Science är dock att den har ganska låg täckning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Norska modellen

Inom humaniora och samhällsvetenskap blir därför de analyser som bygger på den så kallade norska modellen viktigare. I norska modellen har forskningskanalerna tilldelats ett värde beroende på hur stort inflytande kanalen anses ha i forskningsvärlden. Utifrån den norska modellen görs två analyser: en summering av alla institutioners publiceringar och en proportionell analys av alla institutioners bidrag till de högst rankande kanalerna enligt modellen. Institutioner bör inte jämföra summeringen med varandra utan kan istället jämföra med sig själva över tid.

Open Access och samarbete

I bibliometrirapporten finns också indikator för proportionen av publiceringar med Open Access. Dessutom finns två indikatorer för samarbete, dels proportion internationellt samförfattade publikationer dels proportion publikationer tillsammans med privat sektor. Ingen av de indikatorerna är fältnormerade.

Framåtblick

I dagsläget används inte analyserna i bibliometrirapporten för någon form av fördelning av resurser inom universitetet i samband med verksamhetsplaneringen men det är förstås en viktig fråga om det kommer i framtiden.

– Det finns ett förslag inom medfarm som just nu är ute på remiss där två indikatorer från bibliometrirapporten föreslås användas i resursfördelningen.

Inom humsam pågår ett arbete för att se om det går att komplettera med analyser av källor som bättre täcker publiceringar inom humaniora och samhällsvetenskap än Web of Science.