– Att det framgår av utredningen att universitetet med både sin bredd och spets har stor potential är glädjande liksom att det finns en mycket stor kompetens inom de olika organisatoriska delarna som arbetar med forsknings- och samverkansstöd, säger Caroline Sjöberg.

– Däremot lyfter utredaren att stödet är splittrat, något som vi är medvetna om. Det är en av orsakerna till att utredningen har gjorts.

Inga beslut fattade utan nu behöver förslagen behandlas

I utredningen ges flera förslag på olika konkreta åtgärder. Dessa behöver genomlysas ordentligt innan några beslut kan tas.

– Beslutet kan innebära att hela eller delar av förslag genomförs, men också att förslagen kan behöva bearbetas och diskuteras ytterligare. När eventuella förändringar kan genomföras beror på hur omfattande de är. Nu behöver jag fundera och i dialog med olika intressenter resonera igenom vad olika lösningar innebär. När vi har haft den dialogen i en eller annan form, beslutar jag om eventuella justeringar i hur förvaltningens stöd ska organiseras, säger Caroline Sjöberg.

Organisatoriska förändringar löser inte allt

Universitetsdirektören betonar att förväntningarna måste läggas på en realistisk nivå. Ambitionen är att organisationen för forsknings- och samverkansstödet ska vara såväl ändamålsenlig och effektiv som skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. Nyckelbegrepp är synlighet, tydlighet och samarbete. Hon säger också:

– Alla de utmaningar som vi möter idag, eller har framför oss, kommer inte att kunna lösas genom en organisatorisk förändring.

Externt perspektiv kombinerat med insikt i Uppsala universitetets förutsättningar

Utredningen har gjorts av en extern utredare, Karin Röding. Hon har tidigare bland annat varit universitetsdirektör vid Uppsala universitet, rektor vid Mälardalens Högskola, statssekreterare vid utbildningsdepartementet och generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet. Planeringsavdelningen har bistått med stöd och kunskap om universitetets organisation, processer med mera.

– Jag har bedömt att det är viktigt med en utredare som kan bidra med ett externt perspektiv. Samtidigt är det angeläget att utredaren har tillräcklig kunskap om vår organisation och förstår våra utmaningar, förutsättningar och möjligheter. Det har också varit väsentligt att utredaren har erfarenhet av liknande strukturer i andra organisationer, berättar Caroline Sjöberg.

Tydlighet och hållbarhet

Utredningen ger bland annat en bild av ett något otydligt och osynligt stöd, där det kan vara svårt för nya forskare att hitta rätt. En av anledningarna till att utredningen har gjorts, är att det i vissa fall har funnits oklarheter avseende ansvarsfördelningen. Att se över hur stödet är organiserat och öka tydligheten är en viktig del i arbetet med att synliggöra de olika delar som ingår.

– Vi behöver även arbeta med att skapa uthålliga funktioner. Personberoendet är en utmaning som flera av de intervjuade har lyft fram, säger Caroline Sjöberg.

Behovet av ett samlat stöd har gradvis aktualiserats

I förvaltningens uppdrag ingår att ge olika former av stöd till forskare och ledning i frågor som rör forskning och samverkan. Ett bra stöd för forskning och samverkan har blivit allt viktigare i och med en hårdnande konkurrens och allt mer komplexa ansökningskrav –inte minst gällande EU-ansökningar.

Redan i den universitetsövergripande forskningsutvärderingen 2017 (KoF 2017) lyftes behovet av ett mer samordnat forskningsstöd.

– Stödfunktioner finns på flera ställen i organisationen och funktionernas uppdrag behöver samordnas, så att de är resurseffektiva och levererar med hög kvalitet. Sedan årsskiftet 2022/2023 ingår UU Innovation och UU Samverkan i förvaltningen. Det ger oss som förvaltning ökade möjligheter att ge ett brett och samlat stöd, samtidigt som behovet av tydlighet och struktur ytterligare aktualiseras.