Det var första gången sedan 2019 som TUK anordnade en fysisk träff och att det var efterlängtat märktes bland deltagarna. Utanför Eva von Bahr-aulan minglades det friskt när kollegor tog igen åren av social distansering. Att konferensen hölls i universitetets senaste byggtillskott bidrog till känslan av nystart. Något som utbildningsdekan Cecilia Johansson tog fasta på i sitt välkomsttal.

– Det är första gången jag håller tal i denna nya föreläsningssal. Men det är inte bara en ny byggnad, det är ett nytt sätt för oss att undervisa, integreras med forskning och interagera med varandra. Och det är något jag verkligen ser fram emot, sa Cecilia Johansson.

Viktigt med egna upptäckter

Konferensens huvudtalare Dag Wedelin, professor i datavetenskap vid Chalmers, höll ett föredrag om ”How can we develop our students' mathematical thinking?”. Ett av hans initiativ var en kurs i matematisk modellering och problemlösning inom ett IT-program, som på senare tid även utvecklats till en kurs i tillämpat matematiskt tänkande. För att studenter skulle kunna överbrygga gapet mellan teori och reella problem, var det viktigt att uppmuntra balans mellan att inhämta kunskap från andra och att våga tänka och experimentera på egen hand. Budskapet summerade Dag Wedelin i en mening:

– Hur du än gör, se till att låta studenterna göra upptäckter som de är stolta över.

Julian Külshammer och Martin Herschend (i samma ordning på bild till höger) från Matematiska institutionen tyckte föredraget lyfte viktiga problem och tänkbara lösningar.

– Jag tycker det skulle vara viktigt att bättre inkludera mindre modelleringsproblem i våra kurser, sa Julian Külshammer. Som ett steg mellan baskursers artificiella frågeställningar och problemlösningarna på masternivå inom ingenjörsvetenskaperna.

Bredd av lärandeformer

Han och Martin Herschend höll en presentation på TUK om sin kurs Linjär algebra II. För att underlätta övergången till distansundervisning hade de ändrat formatet på kursen och kombinerat inspelade videor med teorigenomgångar och live-sessioner med problemdiskussioner. Studenterna uppmuntrades också att kontinuerligt testa sina kunskaper i exempelvis quizzer.

– Upplägget har tagits emot väl så vi planerar att fortsätta med det och utveckla det ytterligare, sa Martin Herschend.

Med på TUK var också Aster Tommasini, Charlotte Ponzelar och Ewa Livmar (i samma ordning på bild till höger) från CEMUS. Deras projekt handlade om studenters aktiva deltagande i sina personliga inlärningsupplevelser bortom läroplanens mål. Ett steg mot detta var att skapa läromiljöer som främjar gemenskap bortom traditionella hierarkier mellan lärare och studenter. Samtliga tre har arbetat eller arbetar som kursamanuenser med att utveckla och undervisa på fristående universitetskurser vid CEMUS.

Gemensamma pedagogiska mål

Men, som trion uttryckte det, oavsett titlar som lärare eller kursamanuens är utmaningen densamma: att engagera och motivera studenterna.

– Därför är det så värdefullt att få dela erfarenheter och lärdomar över institutions-, avdelnings-, och titelgränser på den här konferensen, sa Ewa Livmar. Efter att ha lyssnat på de olika talarna har jag märkt att vi försöker hantera samma sorts frågor fast med olika tillvägagångssätt.

Malin Östman från fakultetens universitetspedagogiska råd, TUR, tyckte det var väldigt inspirerande att äntligen få vara på en fysisk pedagogisk konferens.

– Under covid har vi kollegor visserligen nätverkat och interagerat, men i klickar och kanske bara med de vi visste att vi ville träffa. Men de positiva effekterna av de informella och spontana kontakterna vi får på en sådan här konferens är något helt annat.