Uppsala universitet har genomfört två enkäter, en till undervisande personal och en till studenterna, för att få veta hur de upplevde den snabba omställningen till digital distansundervisning och inte minst, för att kunna förbättra undervisningen.

Enkäten till undervisade personal skickades till 3 447 personer(inklusive doktorander) och 963 har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 28 procent. Av studenterna var det 8 291 som svarade, en svarsfrekvens på 28 procent. Arbetet med att analysera de öppna svaren pågår och en fördjupad studie planeras att genomföras till hösten.

Resultaten av enkäterna har skickats ut i organisationen och kommer att utgöra ett underlag för utvecklingsarbete. 
Sammanställning av de kvantitativa resultaten gällande enkäten till undervisande personal respektive till studenter.

Nöjda med digitala verktygen – men ökad negativ stress
 

Resultat visar att drygt 60 procent av de svarande lärarna anser att de i hög, eller i mycket hög grad har kunnat bedriva sin digitala distansundervisning på ett tillfredsställande sätt. Ytterligare 32 procent har svarat i viss grad, medan fem procent svarat i låg eller i mycket låg grad.

Hela 73 procent av lärarna anser också de digitala verktyg som de använt, fungerat på ett tillfredsställande sätt i hög eller i mycket hög grad.

När det gäller att utföra examinationsmoment online, så har en fjärdel angett svarsalternativet Vet ej/Ej aktuellt, vilket troligtvis beror på att de inte varit involverade i examination under omställningen. Cirka en tredjedel av de lärare som svarat på enkäten, anser däremot att examinationsmomenten i hög eller i mycket hög grad fungerat på ett tillfredsställande sätt, medan 17 procent inte anser att det har fungerat särskilt bra.

Mer än hälften av de svarande, 56 procent, anser också att de i hög eller i mycket hög grad fått tillräcklig information i samband med omställningen.

En majoritet av lärarna har upplevt en ökad arbetsbelastning, 42 respektive 37 procent i mycket högre grad. Drygt hälften av de svarande har också upplevt ökad negativ stress, medan 37 procent svarat att omställningen inte påverkat deras stressnivå och några få, 8 procent, har till och med känt minskad negativ stress. På frågan om omställningen till digital distansundervisning påverkat lärarnas upplevelse av ensamhet i arbetssituationen, svarade drygt hälften att så var fallet, resterande svarade inte alls och så finns det några få som upplever minskad ensamhet efter omställningen.

Studenterna mer stressade
 

När det gäller enkäten till studenterna, så uppger en stor andel av dem att deras upplevelse av negativ stress ökat markant i och med omställningen. Drygt en tredjedel anger att omställningen inte påverkat deras upplevelse av negativ stress och en femtedel upplever minskad negativ stress. Det är även en stor andel av studenterna (68 procent) som upplever ökad ensamhet i sin studiesituation.

– Med tanke påhur snabbt campusundervisningen förändrades i mars är det glädjande att över hälften av studenterna ändå svarat att den digitala distansundervisningen fungerat tillfredsställande i hög grad eller i mycket hög grad. Det är endast 16 procent av studenterna som valt något av de två mest negativa alternativen, kommenterar Åsa Kettis, chef för avdelningen för kvalitetsutveckling.

– Däremot är den ökade negativa stressen och ensamheten oroande.

I enkäten fanns även utrymme för fritextsvar på frågorna och arbetet med att analysera dessa svar har bara påbörjats.

– Variationen är stor. Samma digitala moment som många studenter har uppskattat starkt menar andra har fungerat mycket dåligt, säger Åsa Kettis och konstaterar att sådana positiva och negativa reaktioner skär rakt genom universitetets alla utbildningar, och är alltså inte specifika för vissa ämnen eller vetenskapsområden.

Moment som fungerat bra
 

Några återkommande teman har man sett:

  • Inspelade föreläsningar – mycket uppskattade.
    Många ser nyttan av att kunna gå tillbaka och repetera och önskar att detta blev normalt på campuskurser. Nackdelarna rör den tekniska kvaliteten, med t.ex. dåligt ljud i inspelningen men de flesta klagomål handlar om att det blivit svårare att ställa frågor till läraren i anslutning till föreläsningen. Vissa lärare verkar dock ha förutsett detta och schemalagt öppna frågestunder i Zoom – ett inslag som genomgående får mycket goda betyg av studenterna.
     
  • Föreläsningar, seminarier och handledning i realtid (via Zoom) har fungerat väl.
    Särskilt nöjda verkar självständigt arbetande, uppsatsskrivande studenter vara: upplägget har fungerat utomordentligt väl. De Zoom-seminarier som delat in studenterna i mindre grupper, s.k. breakout rooms, verkar ha fungerat särskilt bra.
    Seminariediskussioner online är dock problematiska anser ett stort antal studenter: mindre livliga, spontana och engagerande än på campus. Men så finns även motsatta synpunkter; studenter som menar att de kommer bättre till tals i online-diskussioner.
    Föreläsningar via Zoom, i realtid, uppskattats – men till problemen hör lärares bristande tekniska kompetens, koncentrationsproblem i hemmiljön, Zoom-trötthet och instabil uppkoppling.
     

Negativa synpunkter från studenter
 

Några kritiska synpunkter gäller information och kommunikation på kursen. Klagomål över oklara kursstrukturer, för många informationskanaler, brist på samordning mellan lärare, och inkonsekvenser när det gäller var kursmaterial görs tillgängligt, är inte ovanliga.

Det andra området rör, praktiska moment (kliniska övningar, laborationer, exkursioner m.m.) som helt ställts in, eller som ersatts av online-varianter. Det finns en klar oro över kunskapsförluster och över om och hur man kan ta igen denna kunskap.

Andra saker som besvärat studenterna under våren:

  • Kontakten med andra studenter och med lärarna har försämrats (2/3 av campusstudenterna har upplevt ökad ensamhet i sin studiesituation).
  • Grupparbeten har försvårats.
  • Examinationer har varit illa anpassade och kursernas arbetsbörda och examinationernas svårighetsgrad har ökat oproportionerligt mycket (medan andra röster menar att kvaliteten snarare har sjunkit).
  • Minskad studiemotivation.

Positiva synpunkter från studenter
 

På plussidan är det särskilt tydligt att många studenter gillar flexibiliteten, att i större utsträckning kunna styra över sin tid  och tillsammans med minskade restider, fått ett efterlängtat och större utrymme åt självstudier.

– Överlag verkar alltså studenterna ändå vara nöjda med det som skett under vårens omställning. Men det går inte att bortse från att det har varit en väldigt tuff omställning för både studenter och lärare, kommenterar Åsa Kettis.

Utveckling inför hösten
 

Utifrån resultatet på enkäten; några saker som kan vara värda att uppmärksamma inför höstterminens kurser.

  1. Ge tydlig och utförlig information till studenterna om hur praktiska moment ska genomföras och ev. behöva tas igen. Överlag behövs bättre strukturerad information och kommunikation.
  2. Kontrollera den totala arbetsbördan, vilket bl. a. bör resultera i ett större inslag av asynkrona arbetsformer med större flexibilitet för både lärare och studenter.
  3. Utveckla examinationsformerna.
  4. Ge lärare ett utökat pedagogiskt och tekniskt stöd för att arbeta med inspelad media.
  5. Utveckla arbetssätt som t. ex. inkluderar tid för ”small talk” i anslutning till onlineundervisning, för att stärka bandet mellan lärare och studenter och mellan studenter.

Fler råd och tips inför höstens undervisning finns här.

Stödet till universitetets lärare kommer att anpassas utifrån enkätresultaten. Dessutom har rektor utlyst extra utvecklingsmedel för vidareutveckling av digitaliserid undervisning.