I projektet "Miljöutfästelser inom energisystemet – kritiska rättsliga och retoriska perspektiv” samarbetar Erik Bengtson, retoriker, och Oskar Mossberg, jurist. De ska utveckla ett teoretiskt ramverk för att förklara miljöutfästelsernas roll i dagens energisystem. Det är intressant eftersom internationellt har forskningsämnena juridik och retorik börjat samarbeta tätare.
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet har fått medel av Energimyndigheten och forskarna ska undersöka det allt mer utbredda samhällsfenomenet med miljöutfästelser. De "gröna" löften som blivit en vanlig del av företags- och organisationers strategiska kommunikation.
– Som retoriker är det spännande att arbeta med en jurist, säger Erik Bengtson. I vanliga fall som retoriker kanske man skriver en bok och hoppas att någon läser den men det här är en tydlig möjlighet till konkret samhällspåverkan.
– Retoriken har mycket att bidra med i hur man tolkar en text, säger Oskar Mossberg. Det finns förstås analysverktyg inom juridiken men också tveklöst utrymme att utveckla mer verktyg. Juridik handlar till stor del om språk.
Möttes på doktorandkurs
De berättar att de träffades av en slump på en doktorandkurs i tyska och sedan på ett seminarium och sade till varandra att det vore kul att göra något ihop.
Erik Bengtson och Oskar Mossberg är eniga om att det är viktigt med möjligheter till tvärvetenskapliga möten. Men att de viktigaste mötesplatserna kanske inte är speciella möten tänkta för tvärvetenskap. Det kan vara svårt att på det sättet få fram tvärvetenskapliga idéer på beställning plus att det ofta behövs ett för personen tydligt incitament för att ta tiden.
– Mötesplatserna för tvärvetenskap handlar nog ofta om något annat, det måste finnas incitament för att gå på evenemanget. Det blir lätt bara en sak till att göra och lätt att välja bort, säger Oskar Mossberg.
– Mötesplatser för tvärvetenskap kan därför vara kurser eller seminarier som forskaren eller doktorander känner att "det här behöver jag", säger Erik Bengtson.
De betonar vikten av att initiativet till forskningsprojekten kommer underifrån. Dessutom är ofta doktorander en tillgång i sammanhanget eftersom de inte alltid håller sig inom de vanliga disciplingränserna och det är viktigt att ta tillvara det på bästa sätt.
Efter att de träffats och börjat prata fick de hjälp i ansökningsfasen av Centre for Integrated Research on Culture and Society, (Circus) som har i uppdrag att verka för tvärvetenskap. Circus har sin bas vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.
Gemensam ansökningsprocess
Via Circus kunde de delta i en seminarieserie om ansökningsprocessen, få hjälp med läsning av ansökan, bollplank och möjlighet att slipa på ansökan.
– För oss var det viktigt att se hur andra reagerar på ansökan, vad behöver vi förklara bättre för varandra. Som forskare är man ju inne i sitt ämne men det är svårt att själv se det utifrån, säger Oskar Mossberg.
Forskningsansökan var en gemensam process, de hade Zoommöten, delade ett Googledokument och skrev ihop.
– Det känns tryggt att vi arbetade så tätt ihop med ansökan. Nu vet vi att vi kan arbeta ihop, säger Oskar Mossberg.
Gemensam budget en utmaning
I slutet av ansökningsprocessen upptäckte de att de budget- och beräkningsmodeller skiljer sig åt mellan de inblandade institutionerna. Det blev därför en utmaning att få ihop en gemensam forskningsbudget.
– Alla ekonomer var pressade i ansökningstider och vi fick själva ta stort ansvar för att få ihop en budget som ligger på två olika institutioner, säger Erik Bengtson.
– Ja, det var en otippad utmaning som kom i slutet av ansökningsprocessen, säger Oskar Mossberg. De två inblandade institutionerna räknar på olika sätt och har helt olika beräkningsmodeller.
De konstaterar att det hade underlättat om det funnits stöd anpassat just för tvärvetenskapliga projekt som involverar flera olika institutioner eller om institutionerna hade räknat på samma sätt.
Gemensam publicering
Trots att det knappt börjat forskningsprojektet är det intressant att höra hur de tänker kring publicering av forskningsresultaten.
– Vi planerar att skriva och publicera ihop men med lite olika inriktningar för publikationer inom våra två ämnen, säger Oskar Mossberg.
– Sedan finns ju också tidskrifter som inte är lika ämnesbundna, bland annat inom just klimatomställning, fyller Erik Bengtson i.
De planerar också att skriva om forskningsresultaten i mer populärvetenskaplig form, kanske som monografi, för en bredare läsekrets med bland annat politiker och kommunikatörer på företag.