Morteza Aramesh, vid institutionen för materialvetenskap, tilldelas 2 miljoner euro. I sin forskning använder han sig av ett nytt tillvägagångsätt där nanoporteknologi kombineras med atomkraftsmikroskopi (AFM) för att studera proteinproduktion och utsöndring från enskilda celler. Metoden gör det möjligt att undersöka hur immunceller interagerar med cancerceller i sin naturliga miljö.

– Anslaget ger mig medel att som forskare driva mina frågor effektivt och på djupet. Det gör det möjligt för mig att sätta ihop ett kompetent forskarlag och skapar ökade möjligheter för samarbeten, säger Morteza Aramesh

Förutom att anställa doktorander kommer en del av pengarna att gå till att köpa in specialutrustning och verktyg som behövs vid experimentellt arbete.

Nät av ihopkopplade radioantenner

Christian Glaser vid institutionen för fysik och astronomi tilldelas 1,7 miljoner för att utveckla nästa generations radioneutrinodetektorer, som är stora nät av ihopkopplade radioantenner som installeras i isen på Antarktis och på Grönland.

Projektet han nu beviljas pengar till ska leda till väsentligt ökade möjlighet att upptäcka ultrahögenergetiska neutriner från yttre rymden. De här små elementarpartiklarna är användbara vid utforskning av universums våldsammaste fenomen.

För att utveckla radioneutrinodetektorer använder sig Christian Glaser av AI-baserade triggersystem samt djupinlärning och differentiell programmering.

Neutrinokällor längre bort i universum

Genom ERC-projektet kommer radiodetektordelen av IceCube-Gen2 få upp till fem gånger bättre förmåga att upptäcka ultrahögenergetiska neutrinoflöden, vilket gör det möjligt att observera neutrinokällor längre bort i universum. Dessutom kommer noggrannheten i mätningarna av neutrino-nukleon tvärsnittet vid EeV-energier att bli uppemot tre gånger större. IceCube-Gen2 är en kraftfull utveckling av det nuvarande neutrinoteleskopet IceCube i Antarktis och är planerad att börja byggas 2027.

– Anslaget ger mig möjlighet att ägna mycket tid åt ett väldigt intressant projekt som kombinerar experimentell astropartikelfysik med toppmodern maskininlärning. Särskilt spännande tycker jag det är att det här ERC-projektet har potential att flytta fram positionerna inom forskningsfältet högenergergineutrinoastronomi med upp till tio år, säger Christian Glaser.