Varje år i december kommer det en bibliometrirapport, Uppsala University Annual Bibliometric Monitoring. Bibliometriarapporten kan i korthet beskrivas som en kvantitativ analys av forskningspubliceringar.
– Bibliometrisk statistik bör användas och tolkas tillsammans med olika kvalitativa indikatorer och utvärderingar. De kompletterar varandra. Det är också viktigt att komma ihåg att det är stor variation mellan olika forskningsfält och att det inom vissa områden kan vara ganska få publikationer, säger Per Ahlgren, bibliometriker vid universitetsförvaltningen och ansvarig för rapporten sedan starten.
Läs mer om den bibliometriska rapporten.
Nedan följer några trender på institutionsnivå från bibliometrirapporten. I faktarutan längst ner i den här artikeln finns länkar till webbsidan i medarbetarportalen om bibliometrirapporten respektive en artikel om bibliometrirapporten och de indikatorer som ingår i rapporten.
Humaniora och samhällsvetenskap
Fyra institutioner har värden större än 50 procent när det gäller andelen publiceringar i de högst rankade kanalerna i norska modellen: filosofiska institutionen, nationalekonomiska institutionen, engelska institutionen och institutionen för freds- och konfliktforskning.
Flera institutioner har haft en ganska stor ökning av samma indikator, till exempel har Centrum för genusvetenskap en ökning på knappt 20 procentenheter. Flera institutioner har ökningar runt 12 till 14 procentenheter: filosofiska institutionen, konstvetenskapliga institutionen, institutionen för moderna språk och statistiska institutionen.
Institutionen för freds- och konfliktforskning har höga värden på de fyra citeringsindikatorerna. Även kulturgeografiska institutionen, institutionen för arkeologi och antik historia, nationalekonomiska institutionen och institutet för bostads- och urbanforskning.
Följande institutioner har under världsmedelvärdet på alla fyra citeringsindikatorer, notera dock att underlaget för några institutioner i form av antalet publikationer är relativt lågt:
Centrum för genusvetenskap, ekonomisk-historiska institutionen, fakulteten för utbildningsvetenskaper, filosofiska institutionen, institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, institutionen för informatik och media, institutionen för kostvetenskap, sociologiska institutionen och statistiska institutionen
Medicin och farmaci
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiolog samt institutionen för immunologi, genetik och patologi har de högsta citeringsvärdena på alla fyra citeringsindikatorerna. Inom farmaci har institutionen för farmaci det högsta citeringsvärdena.
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi har den högsta proportionen i de högst rankade kanalerna i norska modellen.
Institutionen för farmaci har höga värden på samarbetsindikatorn proportion publikationer tillsammans med privat sektor.
Två institutioner har värden under världsmedelvärdet på alla fyra citeringsindikatorerna: institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Teknik och naturvetenskap
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, institutionen för ekologi och genetik och institutionen för organismbiologi, har höga värden på citeringsindikatorerna.
När det gäller den norska modellen har institutionen för ekologi och genetik, institutionen för fysik och astronomi och matematiska institutionen de högsta värdena gällandeproportionen i de högst rankade kanalerna.
Fyra institutioner har höga värden på samarbetsindikatorn proportion publikationer tillsammans med privat sektor: institutionen för ekologi och genetik, institutionen för fysik och astronomi, institutionen för geovetenskaper och institutionen för organismbiologi.
Institutionen för elektroteknik har värden under världsmedelvärdet på alla fyra citeringsindikatorer.