Entrén till Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, kommer inte längre vara från gatan utan från andra sidan huset, från parksidan.

– Genom att flytta entrén får vi en betydligt mer funktionell och tillgänglig entré. Alla besökare kommer nu direkt in till receptionen och biljettkassan. Och entrén blir betydligt öppnare och elegantare med en ny valvöppning och med sandstensgolv, säger Mikael Ahlund, museichef för Gustavianum.

Valsgärde och vikingatid

Innanför butiken har de tidigare personalutrymmena öppnats upp för besökare. Där kommer en utställning om Vendeltid och Vikingatid, med fynden från Valsgärde, att visas. Utställningen kommer att vara en anpassning av utställningen "The Vikings Begin" som visats på fyra museer i USA under fyra år och setts av hundratusentals besökare. Utställningen har producerats av Gustavianum tillsammans med en grupp forskare från universitetet.

– Det är en modern presentation som utgår från den senaste forskningen och som lyfter upp frågan om när vikingatiden egentligen började. Det är magnifika och unika föremål som vi kommer att visa – till exempel hjälmar, vapen och ovanliga kultföremål.

Interiör från utställningen ”Vikings Begin” som under renoveringsperioden visats på en rad museer i USA. Utställningen kommer att flytta in i det nya Gustavianum. Foto: Mikael Ahlund.

 

Samarbete med forskare

Inför återöppnandet sommaren 2024 arbetar personalen nu med utställningstexter och fördjupningar tillsammans med forskare i inom olika ämnen.

– En lång rad forskarna från universitetet medverkar utifrån sina specialområden och därmed kommer ny forskning och nya insikter att vävas in i utställningarna.

Till utställningarna produceras förutom utställningstexter även audioguider och kataloger där det finns möjlighet att presentera djupare sammanhang kring de utställda föremålen.

– Vi kommer också att använda digitala skärmar för att berätta om föremålen i bilder och texter. Men tanken är att de inte ska vara för påträngande i utställningarna. Det är föremålen som ska stå i centrum.

Efter utställningen om Valsgärde går vi tillbaka genom butiken till trapphallen. En ny garderob med klädskåp kommer att finnas i valvet i den norra delen av markplanet.

Medelhavet och Nildalen

Vi går uppför trappan till plan ett. Där förflyttas vi först till Medelhavet och Nildalen och här är temat egyptologi och klassisk arkeologi.

– Vi har gjort ett delvis nytt urval och arbetar med nya sätt att presentera våra unika och känsliga föremål. Vi är till exempel ett av få museer i landet som har en egen samling av egyptiska sarkofager. I samma utställning visas även fynd från utgrävningar i Medelhavsområdet där Uppsala universitet medverkat.

En viktig anledning till renoveringen var att förbättra klimatet för att skydda de utställda föremålen. Bättre reglering av inomhusklimatet och nya montrar gör det möjligt att styra ljus, luftfuktighet och temperatur. Digital skiss: Note Design Studio.

 

Parallellt med den långa processen att förbereda renoveringen av själva byggnaden har också planeringen för de nya utställningarna pågått och de olika föremålssamlingarna har gåtts igenom noggrant.

– Museet har ju en begränsad yta och vi behöver göra ett strikt urval för att kunna lyfta fram våra allra främsta föremål. Vår vision är att skapa ett slags universitetets skattkammare som ska vara spännande och händelserik för besökaren. Samtidigt försöker vi göra en dygd av nödvändigheten – vi är lagom stora, så ett besök på Gustavianum inte ska upplevas om utmattande.

Universitetets historia

På andra sidan trapphallen kommer vi till utställningarna om universitetet och vetenskapens historia. I rummet till höger, precis innan Auditorium minus, kommer universitetets historia att presenteras.

– Det kommer att bli ett koncentrat av universitetets historia från instiftandet 1477 och framåt, med privilegiebrev, dokument och spännande föremål.

I korridoren utanför planeras en animerad karta där universitets olika byggnader lyfts fram med olika fakta och berättelser.

Hybridsal

Den större salen Auditorium Minus kommer att fungera som en hybridsal med både utställning och möjlighet till föreläsningar, föredrag eller samtal. Gradängen mot ena långsidan blir kvar eftersom den innehåller nödvändig teknisk utrustning.

– Vi gör om gradängen till en bred trappa eller sittbänkar i två våningar, där man kan slå sig ner och vila benen eller kanske lyssna till en guide eller till ett publikt samtal. För föreläsningar eller evenemang kan också stolar placeras på golvet för en större publik. Och vi arbetar med akustiken för att lösa de problem som fanns tidigare i den här salen.

Utställningen i Auditorium Minus kommer att handla om vetenskapshistoria med bland andra Rudbeck, Linné och Celsius. Här kommer också ett urval av vetenskapliga instrument att visas. Digital skiss: Note Design Studio.

 

– Här kommer vi berätta om såväl universitetets historia som vetenskapshistoria i allmänhet genom ett brett urval av spännande föremål ur universitetets samlingar, som till exempel Celsius första termometer.

Färgsättning utifrån historien

Riksantikvarieämbetet liksom Statens fastighetsverks antikvariska expertis har varit inblandade i renoveringen på olika sätt. Bland annat har de tagit fram förslag på färgsättningen utifrån de historiska kulörer som funnits i de olika rummen. Gustavianum har ju en lång och brokig historia med många olika funktioner – som bibliotek, med föreläsningssalar, för utställningar och för olika institutioner. Redan i mitten av 1800-talet användes byggnaden under en period som museum, något som togs upp igen när byggnaden formellt blev universitetsmuseum 1997.

– Nu under renoveringen har det också dykt upp föremål och dokument i trossbottnarna under golven. Bland annat en inventarieförteckning från 1800-talet.

Samtidsrum

Men de nya utställningarna kommer inte bara att handla om historien. I anslutning till Auditorium Minus kommer det också att finnas ett rum ägnat åt det samtida universitetet.

– I samtidsrummet får forskare, doktorander och andra verksamma vid universitetet framträda och i filmer och intervjuer berätta om vad de gör. Det kan handla om olika forskningsprojekt, men också på ett personligt plan om vad som driver en forskare. Vi kommer kontinuerligt byta ut intervjuerna och lyfta fram olika forskningsfält och ämnen. Tanken är att ge en inblick i universitetets komplexitet i de många olika verksamheter som pågår. Det är också ett sätt att engagera medarbetare inom universitet i det nya museet.

Konstsamling

Vi går tillbaka till trappan och går upp till plan tre. Här kommer universitetets konstsamling att husera tillsammans med myntkabinettet. Här kommer det också att finnas utrymmen för tillfälliga utställningar.

– Universitetet har en av de största konstsamlingarna i Sverige, men den har varit ganska okänd. Det känns fantastiskt att vi nu kommer att kunna visa de bästa delarna av samlingen och göra den tillgänglig. Vi kommer att göra ett urval med de allra främsta verken, varav många är av internationell toppklass.

Delar av universitetets konstsamling visades tidigare på Uppsala konstmuseum på Uppsala slott, men föremålen fick tas bort därifrån på grund av det olämpliga museiklimatet, då temperatur och luftfuktighet inte kunde kontrolleras.

– Ett bra och kontrollerbart klimat är en förutsättning för att kunna visa föremålen. Annars kan färgskikten lossna och ömtåliga pannåer spricka, säger Mikael Ahlund. Vi är mycket glada att vi nu kan visa föremålen och samtidigt bevara dem för framtiden.

Augsburgska konstskåpet

Tillsammans med konstsamlingen kommer det Augsburgska konstskåpet att visas.

– Konstskåpet sammanfattar det tidiga 1600-talets världsbild, det är som en tidskapsel. Det finns ett enormt intresse för konstskåpet, det är utan jämförelse det mest efterfrågade föremålet i våra samlingar.

Det Augsburgska konstskåpet får en central placering i utställningen med universitetets konstsamling. Digital skiss: Note Design Studio.

 

Skåpet innehåller mer än tusen föremål – naturalier, kuriositeter, konstföremål, olika former av spel och saker som närmast kan betraktas som skämtartiklar. Och mycket annat. Längs en kortsida i salen kommer flera hundra av dessa föremål från konstskåpet nu att kunna visas.

– De senaste åren har skåpet eller föremål ur skåpet behandlats i en stor mängd forskningsartiklar och publikationer från hela världen. Det kan handla om samlandets historia eller om specifika föremål som snäckor, porslin eller lackföremål. Eller om spelen i skåpet. Konstskåpet från Augsburg är ett 1600-talsuniversum att utforska.

På frågan om det går att värdera universitetets konstskåp blir Mikael Ahlund tyst en liten stund innan han svarar:

– Nej, det är världsunikt. Det är det enda samlingsskåp av den här typen i världen som bevarats med sina samlingar intakta. Det fanns ett till i Berlin, men det bombades sönder 1943 och nu återstår bara en del av föremålen från det skåpet.

Myntkabinett

På våningen finns också ett rum som visar mynt, medaljer och sedlar från universitetets myntkabinett.

– Genom att i Gustavianum visa de praktfullaste delarna från myntkabinettet gör vi samlingen betydligt mer tillgänglig jämfört med tidigare. Vi kommer bland annat att visa exempel på såväl världens tyngsta mynt och första sedlar, som faktiskt i båda fallen var svenska. Men samlingen innehåller också mynt och medaljer från många olika länder och perioder. Det är en fascinerande samling som erbjuder jättespännande perspektiv på olika historiska epoker och händelser.

Anatomiska teatern

Om vi återigen tar oss en trappa upp kommer vi till översta planet och till den anatomiska teatern.

– Den anatomiska teatern kommer naturligtvis inte att förändras, den är ju ett museiföremål i sig. Det som sker här är att brandskyddet förbättras. Vi kommer också i framtiden att fortsätta vara väldigt försiktiga med teatern och visa den med så stor respektfull omsorg som möjligt.