Universitet har beställt en klimatkartläggning för att beräkna hur stora utsläpp av växthusgaser universitetets verksamhet orsakar under ett år och för att estimera hur utsläppen fördelar sig mellan olika verksamheter.

– Först måste vi naturligtvis analysera resultatet. Nästa steg blir att arbeta fram en miljöplan som hjälper oss att minska vårt klimatavtryck utan att tappa fokus på kvaliteten i forskning och utbildning, säger Anders Hagfeldt, rektor för Uppsala universitet.

Resultat klimatkartläggning

I klimatkartläggningen, som gjorts av ett externt konsultbolag på uppdrag av Uppsala universitet, beräknas universitetets verksamhet under ett år (2019) ge utsläpp av växthusgaser motsvarande drygt 50 500 ton koldioxid. Det motsvarar ungefär 8 ton koldioxid per helårsanställd.

De tre största utsläppskällorna är tjänsteresor, fastigheter respektive inköp av varor.

Jämfört med liknande klimatkartläggningar från andra lärosäten ligger Uppsala universitet på ungefär samma nivå som Stockholms universitet respektive Göteborgs universitet.

– Vi trodde att våra utsläpp skulle vara i samma nivå som andra svenska lärosäten, så vår kartläggningen bekräftar detta. Nu har vi också fått en bra bild av hur utsläppen för just vårt universitet fördelar sig mellan olika delar i verksamheten, säger Karolina Kjellberg, miljöchef. Det är viktig kunskap i det fortsatta arbetet. Alla lärosäten står inför samma stora utmaning, utsläppen är alltför höga och behöver minst halveras till 2030.

Sveriges riksdag antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som fastslår att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Det så kallade Parisavtalet innebär i sin tur mål om att globala temperaturökningen inte ska överstiga 1,5 grader. För att klara den temperaturgränsen har FN:s klimatpanel IPCC konstaterat att utsläppen måste halveras till 2030 för att sedan minska till noll senast 2050.

Ett syfte med klimatkartläggningen var att identifiera de största utsläppskällorna för att i nästa steg se vilka åtgärder som kan och behöver göras. I praktiken innebär ju riksdagens ramverk och de internationella överenskommelserna att alla verksamheter behöver anpassa sina verksamheter för att uppnå de målen.

De största utsläppskällorna

Tjänsteresor står för cirka 36 procent av utsläppen varav flygresor står för merparten, cirka 90 procent. I kartläggningen har en jämförelse gjorts mellan 2019 och 2020 för att få en uppfattning om hur pandemin har påverkat tjänsteresorna. Utsläppen minskade med 79 procent under 2020 jämfört med 2019.

Fastigheter står för cirka 33 procent av utsläppen och den största utsläppskällan för fastigheter är energianvändningen.

Inköp av varor står för cirka 19 procent av utsläppen. De utsläppen kommer framför allt från inköp av forskningsutrustning till labb, kemikalier, läkemedel och labbutrustning.

Ny miljöplan

I och med att klimatkartläggningen nu är klar kommer arbetet med en ny, reviderad miljöplan för universitetet att fortsätta. En arbetsgrupp skriver för närvarande på ett förslag till ny miljöplan för universitetet.

Siktet är inställt på en miljöplan som har två till tre års perspektiv. Miljöplanen omfattar dessutom fler frågor än utsläpp av växthusgaser, som till exempel giftfri miljö och biologisk mångfald. Miljöplanen försöker ta ett helhetsgrepp på universitetets miljöfrågor.

Den nya miljöplanen kommer att bygga vidare på insatser som redan gjorts eller är på gång. Energieffektiviseringar av universitetets lokaler har till exempel lett till minskad energianvändning med sju procent under 2020. Vid campus Engelska parken har ett pilotprojekt lett till 12 procent lägre energianvändning. Andra exempel på genomförda åtgärder är:

  • Miljökrav vid upphandlingar.
  • Lokalvården använder plastpåsar i återvunnen plast.
  • Solceller på universitetets byggnader.
  • Tågstipendier för Erasmusstudenter.
  • Hållbarhetsbedömda material vid större om- och tilllbyggnader.
  • Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden på campus.

Satsning på hållbar utveckling

– Ett annat huvudspår är att göra en tydlig satsning på hållbar utveckling inom både forskning och utbildning, säger rektor Anders Hagfeldt. Under ledningsgruppens dekandag diskuterade vi hur man kan skapa förutsättningar för tvärvetenskaplig konkurrenskraftig forskning. Det samtalet kommer att fortsätta med prefekter så att vi fångar upp engagemanget som finns vid hela universitetet.