EpiHubben bildades 2018 och med det öppnades nya samverkansdörrar för forskare inom epidemiologi i Uppsala. Ett forskningsspår inom epidemiologin är analys av förekomsten av sjukdomar, så kallad deskriptiv epidemiologi. Då undersöks hur många som har fått en sjukdom och hur många har dött av den. En annan typ är den etiologiska epidemiologin, där man försöker förstå orsaker till sjukdomar och ohälsa.
– Inom epidemiologi så observerar vi samband, normalt utan att genomföra interventioner. Inom EpiHubben försöker vi förstå sjukdomars uppkomst och hur sjukdomar kan förebyggas. Vi gör också beräkningar av vilken effekt olika typer av behandling och läkemedel kan ha, berättar Karl Michaëlsson, forskningsledare på EpiHubben.
Epidemiologi en av pusselbitarna
Ett aktuellt exempel på när epidemiologiska instrument kommer till användning är i den pågående vaccinationen av covid-19. Det är först vid en storskalig vaccination som man upptäcker biverkningar som inte upptäcktes vid randomiserade studier av vaccinet.
– Det är med hjälp av epidemiologiska instrument som man försöker skatta hur vanliga biverkningarna är och väga nytta mot risk, säger Karl Michaëlsson. Epidemiologi är en av pusselbitarna och randomiserade studier en annan. Alla pusselbitar behövs.
– Det som är viktigt, är att forskningen som bedrivs är bra och av god kvalité. Det är ett av syftena med EpiHubben: att vi ska hjälpa varandra och lyfta oss till en högre nivå, fortsätter han.
Metodiken är ofta snarlik
På EpiHubben bedrivs forskning med stor bredd, till exempel hur man förebygger benbrott, benskörhet, cancer, diabetes, psykiatriska sjukdomar och studier av livsstilsfaktorer för att nämna några grenar.
– Även om forskningsområdena är olika så är den epidemiologiska metodiken ofta snarlik och det är därför man kan hjälpa varandra på EpiHubben och tipsa varandra om hur man kan lösa problem, säger Karl Michaëlsson.
Fikarummet är viktigt
En av dem som nyttjar EpiHubben i sin forskning om diabetes är Tove Fall, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper.
– Jag är så glad att jag nappade på att komma till EpiHubben med min forskargrupp. Det har berikat vårt underlag och gynnar våra processer och resultat, berättar hon och fortsätter: Det bästa med EpiHubben är ändå tankeutbytet i den här miljön. Samarbetet kan frodas när det blir såhär enkelt att mötas. Det har blivit extra tydligt under pandemin när vi jobbat hemifrån hur viktig denna del är och jag ser verkligen fram emot att förhoppningsvis kunna jobba på plats i höst.
Det viktigaste syftet med EpiHubben är interaktion. Enligt Karl Michaëlsson krävs det samarbete över gränserna om vi ska sträva mot excellens i forskningen.
– Jag har hållit på med forskning i 30 år och konkurrensen hårdnar. Det krävs mer och mer för att nå till publikation hos de högst rankade tidskrifterna. För att nå dit måste vi hjälpa varandra, säger Karl Michaëlsson. Istället för att uppfinna hjulet på olika håll så kan man gå till ett skrivbord 5–10 meter bort här och fråga hur de har löst problemet. För att det ska fungera måste det finnas en bredd av forskare på plats, både juniora och seniora.
– De äldre ska lära de yngre – en kunskapsöverföring eller ett lärlingssystem. Vi har många whiteboards som används flitigt och vi har kurser och seminarieserier. Fikarummet är också väldigt viktigt för tankeutbyte, säger Karl Michaëlsson.