Under rektorsbesöket på Akademiska sjukhuset presenterades ett urval av framstående klinisk forskning inom bland annat kärlkirurgi, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt cancerforskning. Syftet med besöket var att föra en dialog om de särskilda utmaningar och förutsättningar som gäller för kliniska forskare och öka kunskaperna om den kliniska verksamheten.
– Akademiska sjukhuset är en enorm resurs och tillgång för vetenskapsområdet för medicin och farmaci, faktiskt avgörande för att vi ska kunna utbilda och forska. Så vi är väldigt måna om att vårda vårt samarbete med Akademiska sjukhuset, berättar vicerektor Mats Larhed.
– Det är viktigt att vi på ledningsnivå vid Uppsala universitet håller oss uppdaterade med aktuella verksamhetsfrågor vid Akademiska sjukhuset, fortsätter Mats Larhed. Det behövs en ökad förståelse för klinisk forskning och för de medarbetare som forskar och samtidigt är kliniker. Arbetsmiljön för våra kliniska forskare är helt annorlunda än vad universitetsanställda är vana vid.
– Det har varit väldigt intressant att se och träffa de kliniska forskarna på plats, säger Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet. Det är ju en stor utmaning att balansera tiden för klinisk verksamhet, där sjukvårdsarbetet många gånger måste få prioritet, med forskning och undervisning på universitetet. Det gör ju också att det blir svårt att få sammanhängande tid för att till exempel skriva stora forskningsansökningar och sitta med i akademiska styrelser och kommittéer. Samtidigt är det ju en fantastisk verksamhet och det finns många möjligheter till spännande och unika forskningssamarbeten.
Centre of excellence inom aortasjukdom
Ett nytt centre of excellence inom aortasjukdom har under de senaste åren startats av Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Forskningsämnet aortasjukdom har under de senaste tio åren ökat stort. De tre främsta forskarspåren är
- screening och utveckling av metoder för att hitta patienter med aortasjukdom innan den bryter ut
- optimera operationstekniker och utveckla minimalintensiva operationsmetoder
- det prekliniska samarbetet med att förstå sjukdomspatologin och hitta en medicinsk behandling för aortasjukdom.
– Som klinisk forskare måste du ha ett starkt sjukhus och ett starkt universitet för att det ska bli attraktivt, berättar Kevin Mani, överläkare och adjungerad professor i kärlkirurgi. Det kan innebära utmaningar att ha två arbetsgivare men det är också fördelen för oss kliniska forskare i Uppsala. Vi har ett universitetssjukhus som erbjuder högspecialiserad vård och möjlighet att göra högkvalitativ forskning samtidigt som vi är en partner för andra regioner som skickar sina patienter till oss. Det går hand i hand med att ha en stark och lyckad forskningsenhet totalt sett.
Psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri
Simon Cervenka, överläkare och professor i psykiatri och Mia Ramklint, överläkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri, berättade om verksamheten inom psykiatri. Det togs även upp några av utmaningarna för klinisk forskning, bland annat rekrytering och finansiering. Forskningen omfattar psykiatrins stora sjukdomsgrupper och utgår modellen om att psykisk sjukdom uppkommer ur ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala sårbarhetsfaktorer.
– Precis som inom andra områden har det skett en enorm metodutveckling inom biologisk psykiatrisk forskning de senaste åren, säger Simon Cervenka. Viktiga landvinningar har gjorts inom genetik och andra ”omics”, och vi har fått förbättrade möjligheter att undersöka vad som händer i hjärnan med olika avbildningsmetoder. Vi har även projekt som använder sig av artificiell intelligens för att hantera stora datamängder. Därmed börjar vi få en ny förståelse för psykisk ohälsa, från molekyl till samhälle och där vi är redo att ta steget mot behandlingar av mer precisionsmedicinsk karaktär. Samverkan mellan Region Uppsala och universitetet är helt avgörande för att bibehålla den positiva utvecklingen, bland annat i form av forskande kliniker som kan bedriva patientnära projekt och utgöra en länk till translationella samarbeten, och för att säkra tillgången till viktiga forskningsinfrastrukturer på sjukhuset.
– Klinisk forskning är viktigt för att utvärdera metoder i verkligheten. De gäller både diagnostiska och behandlingsmetoder, säger Mia Ramklint. En i en randomiserad kontrollerad studie visad effektiv metod behöver inte fungera i den komplexa kliniska verkligheten, med exempelvis samsjuklighet och sociala problem. Det är viktigt att kliniker får möjlighet att frigöra tid för forskning och att det finns ekonomi för det.
– ALF är viktigt för att finansiera klinikers forskning inom många specialiteter, men särskilt för små forskarämnen som exempelvis barn- och ungdomspsykiatri, fortsätter Mia Ramklint. Ändringar av ALF fördelningssystemet skulle kunna drabba små specialiteter särskilt hårt. Det finns även för få lärare, oftast bara en. Ska man ha studentaktiverande pedagogik och mycket gruppundervisning är man beroende av att fler kliniker kan undervisa. Så det är viktigt att säkra att det finns tillräckligt med lärartjänster.
Bild- och funktionsmedicinskt centrum
Rektor och Medfarms ledning besökte även de gemensamma faciliteterna Uppsala Biobank och PET-centrum. PET-centrum är en del av Bild- och funktionsmedicinskt centrum, i dagligt tal kallad ”Röntgen”. Bild- och funktionsmedicinskt centrum är uppdelat i flera sektioner som ansvarar för olika delar av verksamheten som exempelvis thoraxradiologi, bukradiologi, neuroradiologi. På PET-centrum utförs många undersökningar på patienter som ingår i forskningsstudier vid Uppsala universitet. Här arbetar forskare från både TekNat och Medfarm tillsammans för att utveckla ny diagnostik, nya bildbehandlingar och nya spårämnen.
– En av höjdpunkterna är att vi på PET-centrum har utvecklat så många olika PET-spårsubstanser att vi, till skillnad från övriga PET-enheter i Sverige, regelbundet använder ett dussintal olika spårsubstanser för att avbilda många olika typer av biologisk funktion, berättar Anders Sundin, professor emeritus i klinisk positronemissionstomografi. Vi kliniska forskare som är knutna till PET-centrum utgör en av de två grupper som publicerar flest vetenskapliga artiklar på Röntgen.
Uppsala Biobank
Uppsala Biobank är unik genom att det finns ett gemensamt ägande och engagemang från Region Uppsala, Akademiska sjukhuset samt Uppsala universitetet. Det finns ett sjukvårdsregionalt samarbete där Uppsala Biobank bidrar med IT-stöd och förvaring av prover som har samlats in i den sjukvårdsintegrerade biobanken. Uppsala startade den modellen 2011 och den har därefter spridit sig till drygt 30 sjukhus i Sverige. Många forskare använder biobanken. En av dom är Mats Hellström, adjungerad universitetslektor, ST-läkare och Gullstrandforskare som presenterade hur han nyttjar Uppsala Biobank i sin cancerforskning.
– Uppsala Biobank skapar möjligheter för universitetets forskare som annars inte varit tillgängliga, säger Anna Beskow, adjungerad universitetslektor och föreståndare för Uppsala Biobank. Uppsala universitet är även värd för den vetenskapsrådsfinansierade delen av den nationella biobanksinfrastrukturen Biobank Sverige. Så vi har en ledande position nationellt.