Det är mer än fyra gånger så mycket som föregående år och andelen beviljade ansökningar har gått upp från 19 % till 46 %. Inte minst sticker Magnus Svartengren och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap ut. Magnus Svartengren fick ett programbidrag på 18 miljoner. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap fick inte mindre än sju bidrag beviljade på sammanlagt nästan 26 miljoner kronor.

För mig är det angeläget att återväxten finns

Magnus Svartengren är professor i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper. Han är ledare för forskargruppen Arbets- och miljömedicin som får programbidraget på 18 miljoner kronor.

Vad betyder anslaget för dig och din forskning?

– Visst är det av stor strategisk betydelse att vi fick Forte program till Uppsala. Det passar ju särskilt bra att få bygga en plattform inför framtiden. Vi inom Arbets- och miljömedicin har ett antal gruppmedlemmar som är på väg att etablera sig som seniora forskare och anslaget ger oss möjlighet att fortsätta bygga så att Uppsala universitet står starka i framtiden. För mig är det angeläget att återväxten finns där den dag det är dags att gå i pension.

Vad händer framöver?

– Vi kommer vi diskutera konkretisering av planerna. Programmet ger ramar för oss och några av verksamheterna är igång medan andra behöver startas upp så att vi bidrar till slutmålet: ”Framtidens balanserade och hållbara arbetsliv – Modeller och metoder för att utveckla och stödja hållbar hälsa under hela livet”.

Varför har ni fått så bra utdelning?

– Det är en intressant fråga. Vi har möjligen blivit bättre men historiskt har ju utdelningen från Forte till Uppsala var lägre än vad den borde vara. För vår del ingick denna programansökan i ett strategiskt beslut att vi skulle kraftsamla gemensamt. För mig personligen är det viktigt med tanke på att jag behöver verka för ämnets utveckling i Uppsala.

Vi har gjort en medveten satsning

Anna Sarkadi är professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Hon är ledare för forskargruppen CHAP – Child Health and Parenting och involverad i tre av de sju projekt på institutionen som får bidrag.

Vad betyder anslaget för dig och din forskning?

– Det är i första hand en kvalitetsstämpel. Vi har 90 % externfinansiering, så det är på liv och död, men framförallt är det en kvalitetsstämpel. Vi bedriver mycket tillämpad forskning och får uppdrag från myndigheter och liknande samt även från privata stiftelser. De ”fina anslagen” gör att andra lättare följer efter.

Vad händer framöver?

– Vi firar lite och sen är det jobb direkt. Om det behövs så rekryterar vi. De som firar mest är forskningsassistenterna som kan få söka doktorandtjänster i projekten. Mycket av pengarna är redan intecknade så det är en lättnad att vi får dem. Då slipper vi avveckla. Framförallt forskartjänsterna är väldigt beroende av att vi får anslag.

Varför har ni fått så bra utdelning?

– Vi har gjort en medveten satsning men man ska komma ihåg att vi söker så mycket mer än vad vi får. Det finns hur många nej som helst bakom.

– Vi tänker strategiskt. Hur ska vi skriva? Vad är det för bedömningsgrupper? Du måste titta på vilka som sitter med. Kommer de att förstå vad vi skriver? Har vi inte bemödat oss om att läsa vad de finansierar åker ansökan i papperskorgen.

– Vi har också börjat illustrera på ett speciellt sätt med figurer och genomtänkt disposition och färgval. Vi ser alltid till att läsa varandras texter – gärna projekt vi inte är involverade i till vardags då det ger nya ögon. En bra abstract är viktig. Universitetet hade en bra workshop i att skriva abstract. Två från oss deltog, kom tillbaka och sedan gjorde vi skarpa övningar inför inskick.

– Sen firar vi för det här är det enda vi kan påverka. Har vi skickat in en genomarbetad ansökan så ska vi fira.