Vad är du mest stolt över när det gäller denna utmärkelse?

– I motiveringen lyfter de fram tillgängliggörandet av aktuell forskning, det är jag så glad och stolt över! Men detta är ett gemensamt arbete, där forskarkollegor och inte minst hyresgäster i Uppsala har en viktig del.

Vad är ”renovräkning”?

– Renovräkning är en sammansättning av orden renovering och vräkning. Det betyder i praktiken att hyresgäster som inte har råd att bo kvar efter en hyreshöjande upprustning tvingas flytta. Renovräkning sker främst i hyreshus som länge stått utan adekvat underhåll, vilket ofta sammanfaller med de bostadsområden som byggdes under de så kallade miljonprogramsåren (1965-74). I Uppsala gäller detta till exempel Gränby, Kvarngärdet, Blåklinten i Salabacke, Eriksberg, Valsätra och Gottsunda.

Vad är det viktigaste du har kommit fram till i din forskning?

– Sedan 2010 har över 350 000 lägenheter i Sveriges miljonprogram renoverats, men ofta efter att husen har lämnats utan egentligt underhåll i decennier. Det är heller inte ovanligt att hyran höjs kraftigt i samband med detta. Vår forskning visar att hyresgästers inflytande och möjlighet att påverka är mycket liten, och att viktiga perspektiv på social hållbarhet därför går förlorad. Det är inte sällan är en mycket svår och smärtsam process att tvingas lämna sitt hem som en följd av hyreshöjande renoveringar.

Vad hoppas du att framtida forskning om dessa frågor belyser ännu tydligare?

– Det har inte gjorts någon egentlig utredning eller omfattande forskning som visar var hyresgäster som ”renovräks” tar vägen. Det finns preliminära rapporter från bland annat Boverket som visar att flyttarna går mot fattigare områden, att de som flyttar inte sällan behöver dra upp sina bopålar igen när renoveringarna kommer ikapp, samt att trångboddheten ökar. Vi behöver veta mer om hur olika grupper hanterar denna utsatta situation, hur tryggheten i drabbade områden påverkas, samt vilken inverkan renovräkning har på segregation.

Vilka konkreta effekter hoppas du att forskningen kan få för samhället och bostadspolitiken?

– Efter att FN:s dåvarande representant för rätten till bostad, Leilani Farha, besökte Sverige och Uppsala 2019 riktade hon skarp kritik mot utvecklingen i landet. Bland annat tryckte hon på att bostaden i Sverige blivit alltmer av en vara, och uppmanade regeringen att vidta åtgärder för att återupprätta bostaden som en social rättighet. Jag hoppas att den forskning som vi gör, och som utgår från hyresgästers allt mer utsatta situation i Sverige idag, kan bidra med kunskap om hur social rättvisa och alla människors behov av ett värdigt hem, kan få ökat utrymme inom planering, byggande, ombyggnation och förvaltning.