Missnöjet bland rektorer och styrelser vid universitet- och högskolor grundar sig i regeringens beslut i april i år att styrelseledamöter ska utses för en kortare period än vanligt. Mandatperioden förkortas från tre år till 17 månader. Detta sker, enligt regeringen, mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna.
Konsistoriet vid Uppsala universitet ställer sig bakom den kritik som rektorerna respektive ordförandena vid svenska lärosäten har framfört i skrivelser till regeringen.
Konsistoriet, genom ordförande Anne Ramberg, uppmanar regeringen att snarast återställa mandattiden för externa ledamöter till tre år.
Se protokollsanteckningen från konsistoriets möte den 20 juni
Protokollsanteckning
Konsistoriet gör följande uttalande i anledning av regeringens beslut den 27 april 2023 att förkorta mandattiden till 17 månader för de externa styrelseledamöterna vid universitet och högskolor.
I en skrivelse den 27 april hemställde ordförandena vid 14 universitetsstyrelser hos regeringen om ett möte med samtliga ordförande för universitet och högskolor i anledning av beslutet att förkorta mandatperioden. Ansvarigt statsråd Mats Persson svarade med en inbjudan till digitalt möte i frågan den 25 maj. Vid mötet redogjorde statsrådet för ärendets hantering och motiv till beslutet att förkorta mandattiden till 17 mån.
Statsrådet framhöll riskerna i det förändrade säkerhetspolitiska läget, att Sverige låg efter andra länder inom Europa med åtgärder och att åtgärden angående förkortad mandattid enbart utgör en av flera planerade åtgärder mot samma mål.
Statsrådet fastslog vidare att han var självkritisk till hanteringen av ärendet, att regeringen har fullt förtroende för lärosätenas ordföranden och övriga externa ledamöter utsedda av regeringen, att nuvarande system med nomineringspersoner är väl balanserat och ska bestå, att mandattiderna fortsättningsvis från och med den 1 oktober 2024 ska återgå till att vara tre år, att riktlinjer ska utarbetas i syfte att öka kunskapen om säkerhetsrisker och att statsrådet ska återkomma till lärosätena inför de nya villkor som kommer att införas.
Konsistoriet anser att regeringens beslut att förkorta förordnandeperioden för konsistoriets externa ledamöter är anmärkningsvärt. Det ger en oroande signal om ökad politisk styrning och ingrepp i lärosätenas autonomi. Beslutet innebär att regeringen underkänner den nomineringsprocess som syftar till att upprätthålla en balans mellan allmänna intressen och akademisk autonomi. Detta är respektlöst mot såväl nomineringspersoner som externa styrelseledamöter. Beslutet riskerar också att rubba balansen mellan styrelsens uppdrag och universitetsledningens mer operativa uppdrag och skapar problem i det långsiktiga planeringsarbetet för såväl styrelser som lärosäten. Beslutet leder också till bristande förutsägbarhet om den framtida hanteringen. Konsistoriet ställer sig bakom den kritik som rektorerna respektive ordförandena vid Sveriges universitet och högskolor framfört i separata skrivelser till regeringen (Bilaga 1 - 2). Konsistoriet uppmanar regeringen att snarast återställa mandattiden till normala tre år.