Vad innebär det nya systemet för universitetets forskare?
– Förhoppningen är att det ska bli enkelt för universitets forskare att förstå hur man ska hantera sina forskningsdata enligt de krav som numera ställs. Där saknar vi just nu ett övergripande system med policys, riktlinjer, anvisade tekniska lösningar, utbildning och personal till stöd för forskningen. Lokala tekniska lösningar finns både här och där på universitetet, men mängden digital forskningsdata ökar dramatiskt och kraven på långsiktiga och ekonomiska lösningar blir allt tydligare.

– Dataskyddsförordningen GDPR innebär förändringar i hanteringen av känslig data. Dessutom tillkommer möjligheter och krav på olika former av delning av data, inklusive öppen tillgång där det är möjligt. Det innebär att datahantering får ett annat värde för forskare med nya meriteringsmöjligheter, bättre transparens och möjlighet till kvalitetskontroll, och även ökade möjligheter till nya samarbeten och nyttiggörande.  Dessutom räknas forskningsdata som offentlig handling vilket leder till krav på myndigheter som universitet att exempelvis följa arkivlagen.

– Så det nya systemet är till för att forskares arbete ska kunna användas effektivare både inom universitetsvärlden och i andra delar av samhället. Våra hittillsvarande lösningar uppfyller få av alla sådana krav, och de har inte heller haft universitetsriktlinjer att stödja sig på. Universitetet har ännu ingen policy för på vilket sätt vi vill göra detta, men en sådan kommer att arbetas fram i det projekt som startar inom kort. Projektet är inte ett IT-projekt, utan ett projekt som handlar om att skapa övergripande förutsättningar för att forskarna ska kunna hantera sina data enkelt men samtidigt enligt de krav som ställs. Forskningsinfrastrukturrådet kommer att vara styrgrupp i projektet.

– Samtidigt förs diskussioner både på lokal och nationell nivå om lagringslösningar för olika typer av behov. Här kommer UU inom kort att presentera Allvis-systemet för våra forskares basbehov, och projektet kommer också att peka på andra kompletterande lagringsmöjligheter.
 

Hur kommer universitetets forskare kunna hitta information och stöd för sitt arbete med forskningsdata? 
– Den forskare som kanske själv är lite ovan vid det här ska kunna gå till en UU-gemensam webbportal med information, riktlinjer och ingångar till befintliga system för datahantering, både interna och externa sådana. Eftersom det finns en mängd olika system inom olika forskningsområden ska du få hjälp att orientera dig fram till nischade system för datahantering. De systemen kan i sin tur ha egna lösningar för lagring och hantering av data på nationell eller internationell nivå.

– Så ”systemet” är mer av ett paraply och sammansatt av många komponenter. Och paraplyet är inte begränsat till tekniska system här på Uppsala universitet utan är helt beroende på vad det är för forskning. Jag tror att den absoluta majoriteten av forskare producerar sina data här lokalt på universitetet. Men sen produceras det också väldigt stora mängder forskningsdata på exempelvis CERN och MAX IV, och forskare i många andra områden använder också nationella och internationella system redan i dag.
 

Kommer det att hållas utbildningar i hantering av forskningsdata?
– Det kommer att krävas utbildningsinsatser ganska generellt för forskare och så förstås för folk som arbetar med att stödja forskning, såsom forskningssekreterare. Man skall också komma ihåg att många forskare redan har stor kunskap inom området, medan andra inte kommit så långt ännu. Det har redan blivit krav från en del finansiärer som Formas, Forte och även på EU-nivå, att man ska ha en datahanteringsplan när man skickar in ansökan. Vetenskapsrådet säger att man kommer att begära in en datahanteringsplan för beviljade projekt från och med 2019. Och om viss forskningsdata innehåller länkar till exempelvis CERN, måste forskaren också förhålla sig till deras regler. Så det kommer att finnas en övergripande funktion för stöd, utbildning med mera på universitetet.
 

Hur förhåller sig det övergripande systemet till Allvis, en IT-lösning för basdatalagring som är beslutat och finansierat av rektor?
– Allvis är ett IT-system som blir en teknisk delkomponent i det övergripande systemet. Systemet Allvis är tänkt att framförallt fungera för data som produceras lokalt på universitetet, och som inte är så omfattande eller kräver så avancerad bearbetning. Än så länge har bara ett fåtal användare bjudits in i systemet, och det är samma användare som tidigare deltagit i pilotförsök. I framtiden kommer förmodligen majoriteten av universitetets forskare kunna lösa sina basbehov av datalagring via Allvis. Men flera andra IT-system, även externa, kommer att behöva användas för att komplettera Allvis.
 

Hur ser tidplanen för det universitetsövergripande systemet ut?
– Det projekt som startar nu har en löptid på 3 år men det kan mycket väl hända att det behövs några år till innan vi är på den nivå vi behöver vara. Till att börja med kommer vi att upprätta en webbportal i en begränsad version, som sedan successivt fylls på med innehåll.

Anneli Björkman

Från och med våren 2019 måste alla som beviljas bidrag från Vetenskapsområdet ha en datahanteringsplan. Planen behöver inte skickas in med ansökan, men planen ska finnas när projektet påbörjas och ska underhållas under projektets gång.