– Det känns jätteroligt och utmanande att få jobba universitetsövergripande med lika villkorfrågor med stöd av de erfarenheter jag har från arbetet som lika villkorombud på institutionen för informationsteknologi, säger hon.

På kort sikt handlar det mest kritiska arbetet nu om tillgänglig digital undervisning på grund av pandemisituationen som orsakar en stor andel distansundervisning. Dessutom kommer lagen om tillgänglighet till digital offentlig service att träda i kraft senare i september, vilket redan sedan en tid tillbaka påverkar arbetet i många informationskanaler.

En av universitetets stora styrkor

Åsa Cajanders föregångare på positionen som rektorsråd för lika villkor, Cecilia Wejryd, har bland annat framhållit stödet för studenter med särskilda behov som en av Uppsala universitets stora styrkor. Hon har bland annat sagt att universitetet inte kan nöja sig bara för att dess miljö är bra för nästan 100 procent av studenterna.

– Jag håller helt med om att vi inom universitetet kan vara stolta över vårt arbete för studenter med särskilda behov, men vi kommer att fortsätta att arbeta långsiktigt med dessa frågor och på samma strukturerade sätt som under Cecilias ledning, säger Åsa Cajander.

Jämställdhet med utgångspunkt i arbetsmiljön

Ett mål som fanns i föregående handlingsplan för lika villkor var att 48 procent av de nyrekryterade professorerna under åren 2017-2019 skulle vara kvinnor. Utfallet blev till slut 38 procent. Betydelsen av de konkreta siffrorna har tidigare tonats ned något, men samtidigt har man framhållit att arbetet behöver fokusera på helheten så att kvinnor vill bli professor i Uppsala samtidigt som man måste se till att behålla de som redan är professorer.

Åsa Cajander menar att arbetet med att öka andelen kvinnor i professorskåren inom universitetet behöver ta sin utgångspunkt i arbetsmiljön och förutsättningarna för professorerna i deras vardag.

– Uppsala universitet arbetar långsiktigt med dessa frågor på olika nivåer, och arbetet behöver få ta tid för att skapa en hållbar förändring. Andra utgångspunkter som vi jobbar med är rekrytering och kompetensförsörjning där konkreta planer exempelvis handlar om att säkerställa att rekrytering sker utifrån sakliga grunder och att det finns en medvetenhet om diskriminering och bias genom alla steg i rekryteringsprocessen.

Mer information om detta arbete finns att läsa i den nya planen för jämställdhetsintegrering för 2020-2022.

Konstruktiv diskussion välkomnas

I en debattartikel i UNT nyligen kritiserades Uppsala universitets arbete när det gäller jämställdhet och lika villkor för att i praktiken följa en politisk agenda.

Hur svårt är det att arbeta med frågor som så lätt från olika håll kan tolkas som uttryck för en ideologisk opinion?

– Det är viktigt att universitetets arbete granskas och kritiseras, och jag välkomnar att vi konstruktivt diskuterar lika villkorarbete. För mig är en medvetenhet om bias, normer och värderingar en central del i lika villkorsarbetet och vi kan alla bli bättre på att reflektera över hur de påverkar oss och vårt agerande. Jag ser fram emot fortsatta diskussioner kring dessa frågor, säger Åsa Cajander.