Oktober är vanligtvis en tung månad med många tentamina men denna höst görs tentaplaneringen vecka för vecka med många omflyttningar. Det finns dock en stor förståelse för dessa omflyttningar och nu finns även utökade möjligheten att tentera på kvällar och även helger.

Heléne Andersson, enhetschef för tentamenssamordningen vid byggnadsavdelningen, har tillsammans med kollegor arbetat intensivt med denna planering den senaste tiden.

– Tidigare har oftast klockan 19 på vardagar varit senaste sluttid för en tentamen, men detta har flyttats fram till klockan 20-21. Många ordinarie tentamenstillfällen kommer att ges på lördagar och söndagar. Vi har ett väldigt bra samarbete med medarbetare och institutioner, som har visat stor flexibilitet i detta.

Färre platser på grund av pandemin

Det har vidtagits en hel del åtgärder i tentasalen, till exempel att det får vara max 50 tentander på samma plats samtidigt. Visir har delats ut till all personal, det finns tillgång till handsprit både i och utanför salen, engångshandskar finns att tillgå för den som vill och plexiglasskydd monteras upp mellan tentanderna och personalen.

– Normalt finns det totalt 1250 samtidiga tentaplatser vid Uppsala universitet, men idag finns det motsvarande endast 300 platser under rådande omständigheter. Av de 300 samtida tentamensplatserna är 150 anpassade till att kunna användas både för papperstentamen och för digitaltentamen.

Det är examinator som vid varje examinationstillfälle beslutar om vilket tentamensformat som ska användas. Varje tentaplats bör dessutom användas optimalt, om möjligt två gånger per dag.

Nya tentamenslokaler

Universitetet är hela tiden på jakt efter nya salar, men nya salar behöver anpassas och det kan ta lite tid. Ibland behöver också bygglov ordnas. Ut- och inpasseringsmöjligheter i salarna ska också tas hänsyn till.

– Tre nya tentamenslokaler är just nu på gång vilket ger ett tillskott, under rådande begränsningar gällande antal personer, med 200 platser. De nya salarna kommer att tas i bruk i slutet av oktober och i början av november.

Prioriteringar

De som ansvarar för den långsiktiga planeringen behöver dessutom få veta hur vetenskapsområdena prioriterar kring salstentorna. Det finns flera skäl till detta.

– Förstaårsstudenter bör prioriteras, vilket är enligt rektorsbeslutet från 9 juni. Kurser med fler än 50 studenter behöver delas upp i olika salar och kanske på olika adresser vilket skapar behov av noggrann information till tentanderna. De institutioner som har stora problem med fusk kanske borde få ökade möjlighet till salstentamen, säger Heléne Andersson.

Ökade misstankar om fusk

Några som har haft större problem än vanligt med misstankar om fusk under den här perioden är matematiska institutionen. De har hittat en digital lösning för sina ”duggor”, som sker ofta och innefattar väldigt många studenter.

– Ja, egentligen skulle fakulteten prioritera årskurs 1 för att ha prov i tentasal, men eftersom det är så många studenter på de kurserna, baskurs i matematik har mer än 500 deltagare, så gick det inte att placera dem i tentasalar med den utglesning som krävs nu, säger Ingrid Sigstam, studierektor för grund och avancerad nivå vid matematiska institutionen.

Digitalt komplement

Studenterna sitter hemma och löser uppgifterna som vanligt med papper och penna, och när de är klara scannar de in sina lösningar och laddar upp i Studentportalen eller i Studium. De får 20 minuters extra tid för att hinna med inlämningsmomentet.

– Men det är alltså egentligen inte helt digitala tentor, vi använder bara det digitala för att skicka in och lämna ut tentorna.

Nya sätt att undervisa

Hemtentorna innebär också nackdelen att man inte kan göra någon formell ID-kontroll, utan blir tvungen att lita på att studenten självständigt löser uppgifterna. De ökade misstankarna om fusk handlar oftast om studenter vars lösningar är så lika att man misstänker samarbete.

– Lärarna kan rätta digitalt direkt i den inscannade pdffilen. De kan sitta var som helst och rätta och det är ingen risk att tentorna kommer bort. Tentorna kan dock behöva innehålla en annan typ av frågor än vanligt, just på grund av risken för fusk.

Till exempel kan man inte fråga efter en definition eller formuleringen av en sats. De har diskuterat fuskrisken mycket på institutionen och vissa lärare tillåter anteckningar och kursbok, medan andra inte tillåter några hjälpmedel.

– Om det har skett något positivt med detta, så är det väl att lärarna har börjat pröva nya sätt att undervisa, och troligtvis kommer vi att lära oss väldigt mycket av det. Till exempel har några lärare börjat med att göra filmer som studenterna ska se före föreläsningen. Troligtvis kan vi behålla och utveckla vissa digitala inslag som har kommit fram under den här tiden, men jag tror att vi också kommer att ha kvar föreläsningar och lektioner, säger Ingrid Sigstam.