Vi ställde några frågor till Torsten Blomkvist, utredare på planeringsavdelningen, som har lett arbetet med framtagningen av de nya riktlinjerna.

Varför har riktlinjerna uppdaterats?
– En uppdatering var nödvändig mot bakgrund av att de gamla riktlinjerna var nästan tio år gamla och att det tillkommit förändringar i Högskoleförordningen. De förändringarna gäller bland annat nya regler om stipendiefinansiering av doktorander samt att utbildningsbidraget har avskaffats.

Vad är de stora skillnaderna mot de tidigare riktlinjer från 2011?
– Översynen har inneburit en genomgående revidering av dokumentet. Viktiga förändringar är att det tillkommit ett avsnitt som reglerar stipendiefinansiering av doktorander samt att vikten av att god forskningssed och etikprövning tillgodoses i utbildning på forskarnivå markeras i riktlinjerna.

Är det några viktiga delar som inte regleras i riktlinjerna utan istället måste regleras av respektive fakultet?
– Eftersom riktlinjerna är på universitetsövergripande nivå kan de i flera fall föranleda preciseringar på fakultetsnivå. Exempelvis kan detta bli nödvändigt beträffande de nya riktlinjerna om stipendiefinansiering samt när det gäller formerna för utseende av opponent och betygsnämnd. Riktlinjerna kan också komma att medföra uppdateringar av de allmänna studieplanerna.

Påverkar de nya riktlinjerna de doktorander som redan är anställda eller påverkar det bara nya doktorander?
– Riktlinjerna gäller för alla från och med 1 september 2020 och påverkar både tidigare antagna doktorander och nya doktorander. När det gäller doktorander antagna tidigare än 1 september 2020 gäller emellertid inte riktlinjerna om de innebär försämrade villkor för doktoranden.

Kan du säga något som alla handledare bör tänka på i förhållande till de nya riktlinjerna?
– Riktlinjerna innebär vissa förändringar som kan beröra handledare. En viktig förändring är att handledarens ansvar för att god forskningssed och etikprövning tillgodoses i utbildning på forskarnivå blir tydligare i riktlinjerna.