Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Barbara Schulte är professor och innehavare av lärostolen i Comparative & International Education vid Universität Wien. Hennes forskning spänner över utbildnings- och uppfostransprocesser från förskola till högre utbildning. Schulte har omfattande erfarenheter av internationella forskningssamarbeten och av att samarbeta såväl inom som mellan olika ämnesområden, språk och kulturella kontexter. Schultes breda empiriska erfarenheter och djupa expertis kring komparativa studier är särskilt angelägna i en tid då globalisering och demokratiska utmaningar står högt på samhällsagendan. Schulte har ett starkt engagemang kring utbildnings- och samhällsfrågor, och är även en efterfrågad föreläsare samt mycket uppskattad lärare. Som forskare har hon gjort betydande empiriska och teoretiska bidrag till den komparativa utbildningsforskningen, med särskilt fokus på utomeuropeiska samhällen såväl som den globala utvecklingen inom utbildningspolicy och utbildningspraktik.

Historisk-filosofiska fakulteten

Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist vid Sveriges Radio och var under mer än ett decennium redaktionschef för Vetenskapsradion. Björkstén är disputerad i fysikalisk kemi och har varit verksam som gästforskare vid flera lärosäten. Som journalist har hon arbetat med kvalificerad vetenskapsjournalistik och forskningsförmedling inom ett brett spektrum av medier: populärvetenskapliga böcker, film, etermedier, dagspress och museer. Under pandemin blev Björkstén en återkommande röst i medias rapportering om osäkra kunskapslägen, pågående vaccinutveckling och svårtolkad statistik. Hennes arbete som vetenskapsjournalist karaktäriseras av en sällsynt kombination av en granskande vetenskaplig hållning och en pedagogisk förmåga att balansera, sammanfatta och förklara vetenskapliga kunskapslägen utan missvisande förenklingar. Björksten har därutöver under lång tid varit en uppskattad kontakt och samarbetspartner till flera miljöer inom Uppsala universitet.

Ragnar Audunson är professor emeritus i bibliotek- og informasjonsvitenskap och tidigare anställd vid Storbyuniversitetet, Oslo Metropolitan University. Han är från början statsvetare, men har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt forskning om bibliotek och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Genom sin lärargärning har han haft en central roll i utvecklingen av ämnet. Audunson är en internationellt mycket välkänd och välciterad forskare och hans forskning spänner över ett brett område, med fokus framförallt på folkbibliotekens samhällsroll. Han är sedan 2021 pensionerad från sin tjänst vid OsloMet, men är fortfarande mycket aktiv som forskare.

Juridiska fakulteten

Alessandro Simoni är professore ordinario i komparativ civilrätt vid Florens universitet och en av de ledande inom forskningsfältet komparativ rätt i Europa, vad gäller såväl djup som bredd. I sin forskning har han gjort betydande avtryck inom anknytande juridiska discipliner, däribland civilrätt, civilprocessrätt och administrativ rätt. Hans inriktning mot jämförelser av rättskulturer och deras uttryck har fört honom till avlägsna rättstraditioner och språkområden, alltjämt med en fot rotad i den europeiska rätten. Han har under många decennier arbetat nära och tillsammans med företrädare för skilda juridiska discipliner inom den Juridiska fakulteten i Uppsala vad gäller forskning och forskningssamarbete, men också med undervisning och undervisningsutbyte. I praktiken har han länge varit en informell del av fakulteten - tiden har nu kommit att formellt inlemma honom.

Tone Sverdrup är professor emerita och är verksam vid den juridiska fakulteten, instituttet for privatrett vid universitetet i Oslo. Hon hedras för sina betydande insatser för utvecklingen av den nordiska familjerätten och den nordiska forskningsmiljön inom ämnet. Genom sitt omfattande författarskap, sina skarpsynta analyser beträffande bland annat förmögenhetsrättsliga frågor inom familjerätten kombinerat med en unik förmåga att forma fruktbara samarbeten har hon bidragit till ny och värdefull kunskap på ett område där verkligheten ständigt ställer rättsregleringen inför nya utmaningar.

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Peter Maskell är professor vid Copenhagen Business School. Han är en internationellt ledande forskare inom ekonomisk geografi, där han studerar konkurrenskraft, kunskapsskapande och organisering av ekonomisk verksamhet i industriella system och dess påverkan på verksamheters geografiska lokalisering och regioners ekonomiska utveckling. Han har stor erfarenhet av samverkan med privata och offentliga aktörer inom bland annat områdena infrastruktur, fysisk planering och stadsförnyelse. Han har fungerat som rådgivare till beslutsfattare i regeringar och internationella organ som ordförande eller medlem i ett flertal statliga utredningar och kommissioner. Maskell har sedan mer än fyra decennier en stark koppling till Uppsala universitet och är utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Ralph Anthony Catalano är professor emeritus i folkhälsa vid University of California, Berkeley, och fortfarande verksam där. Hans internationellt framstående forskning kännetecknas av ett ekologiskt synsätt på samhällsförändringar och hur dessa förändringar återspeglas i samhällen i form av till exempel depression, självmord, konsumtion av läkemedel, och våldsbrott. Han har också studerat hur ekonomiska förändringar, såsom massuppsägningar och ökade arbetslöshet påverkar folkhälsan. Under de senaste decennierna har han fokuserat sin forskning på prematura födslar och andra födelseutfall sett på befolkningsnivå. Catalano har i många studier använt svensk data för att belysa samspelet mellan sociala, beteendemässiga, och biologiska processer och har varit en viktig inspirationskälla för forskning vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Sujata Patel var fram till förra året Distinguished Professor vid Savitrbai Phule Pune University i Indien. Hon är en internationellt väletablerad samhällsvetare vars forskningsområden sträckt sig från studier om neoliberalism, arbetsvillkor, medborgarskap och urbana studier till fördjupningar inom samhällsteori samt problematiseringar av de dikotomier som de postkoloniala traditionerna bygger på. Patel har varit verksam som gästprofessor i en rad länder och 2021 innehade hon Vetenskapsrådets Kerstin Hesselgrens professur i Sverige. Hennes bidrag till förståelsen för hur postkoloniala tankegångar runt om i världen skiljer sig åt beroende på hur olika samhällsvetenskapliga traditioner har sett ut bidrar till att problematisera hur en ny generation samhällsvetare ser på samhällsteori bortom indelningen i Väst och Öst.

Språkvetenskapliga fakulteten

Fakulteten har valt att inte utse någon hedersdoktor 2022.

Teologiska fakulteten

Hille Haker är professor i katolsk moralteologi vid Loyola universitet, Chicago. Hennes forskning sträcker sig inom sådana områden som socialetik, litteratur och etik, samt biomedicinsk etik. Professor Haker är särskilt profilerad inom feministisk teori – hennes forskning om kritiska perspektiv på sårbarhet är av stor vetenskaplig och politisk betydelse. Att förhålla sig kritiskt till moraliska konventioner och traditioner av olika slag kännetecknar Hille Haker som forskare. I sitt arbete förenar hon filosofiska metoder med djup kännedom om kristen teologi. Teologisk etik utvecklar hon i en explicit relation till samtida utmaningar. Både som forskare och lärare värnar Hille Haker om ett forskningsideal som söker förena vetenskaplig stringens med genuint personligt engagemang i nutidens mest brännande etiska problem.

Joel Cabrita är Associate Professor i afrikansk historia vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Hennes forskning handlar om människor, kyrkor och medier i södra Afrika. Hon är född i Eswatini (Swaziland) och har varit verksam i Sydafrika, Storbritannien och USA. Hon har även besökt Uppsala och då arbetat med arkivmaterial efter professor Bengt Sundkler (1909-1995). Hennes senaste bok, som handlar om en central person i Eswatinis politiska historia, Regina Gelana Twara, bygger i stor utsträckning på detta arkivmaterial. Cabrita lyfter fram Regina Gelana Twara som en forskare i sin egen rätt och sätter in henne i sitt historiska, religiösa och politiska sammanhang. Den hos Sundkler anonyma informanten blir hos Cabrita en levande människa som kämpar mot de gränser som hennes tid och samhälle sätter. Även i sina andra arbeten har Cabrita kombinerat biografi med större, ofta transnationella, politiska och religiösa rörelser.