I maj 2022 är det dags för invigning av Nya Ångström eller Hus 10 vid Polacksbacken. Nu har det blivit klart vad nio av husets föreläsningssalar och mötesrum ska heta. Rektor har fastställt namnförslagen från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten för fyra föreläsningssalar som rymmer fler än 100 personer samt fem bokningsbara mötesrum.
Lokalerna har namngetts efter betydelsefulla personer inom teknik och naturvetenskap, många av dem kvinnor som gjort viktiga forskningsinsatser:
Lärosalar:
Eva von Bahr, 320 platser
Sonja Lyttkens, 180 platser
Heinz-Otto Kreiss, 180 platser
Evelyn Sokolowski, 120 platser
Mötesrum:
Ada Lovelace, 14 personer
Elsa-Karin Boestad-Nilsson, 14 personer
Gustav de Laval, 14 personer
Lise Meitner, 8 personer
Fakultetsrum 1 behåller namnet ”Fakultetsrummet”
Här är motiveringarna bakom namnförslagen:
Eva von Bahr, 1874-1962
Fysiker aktiv vid Uppsala universitet och den första kvinna i Sverige som utnämndes till docent i fysik
efter att ha disputerat med utmärkt betyg 1908. Avhandlingen rörde infraröda strålars absorption i gaser. Hon arbetade under Knut Ångström men efter att han avlidit fick hon som kvinna inte längre
undervisa. Eva blev vägrad professur i Uppsala och på Chalmers och sökte sig därför till Tyskland där hon fortsatte sina betydelsefulla studier av absorptionsspektrum.
Sonja Lyttkens, 1919-2014
Matematiker verksam vid Uppsala universitet. Den första kvinnan att inneha en lektorstjänst i matematik vid ett svenskt universitet med docenttjänst 1957 och lektorstjänst 1963. Hon var uppskattad inspektor vid Kalmar Nation och därefter prefekt vid matematiska institutionen. Hon var även engagerad i arbetet med att förbättra kvinnors villkor i den akademiska världen, bland annat med ett nätverk som syftade till att uppmuntra unga kvinnor att studera matematik.
Heinz-Otto Kreiss, 1930-2015
Uppsala universitets första professor i informationsbehandling. Han satte Uppsala på världskartan när det gäller numerisk analys/beräkningsvetenskap, det var grunden till att TDB och IT fortfarande har en stark ställning internationellt. Han fick John von Neumanns Lecture Prize i tillämpad matematik 2003. Detta pris, instiftat av SIAM, är kanske det allra förnämsta som finns i tillämpad matematik. Han tilldelades den amerikanska vetenskapsakademins pris i tillämpad matematik och numerisk analys 2002.
Evelyn Sokolowski, 1933-2019
Fysiker verksam vid Uppsala universitet. Hon arbetade med Kai Siegbahn och tog fram resultat runt det kemiska skiftet, det arbete som Kai fick Nobelpris för. Efter sitt arbete inom Siegbahns grupp valde hon att börja arbeta inom kärnteknik som då var i sin linda i Sverige.
Ada Lovelace, 1815-1852
Brittisk matematiker som ofta beskrivs som den första programmeraren. Arbetade med en mekanisk dator, den analytiska maskinen, tillsammans med Charles Babbages. Programmeringsspråket ADA namngavs efter Ada Lovelace 1970, ett språk ursprungligen inriktat mot inbyggda system och realtidsprogrammering.
Elsa-Karin Boestad-Nilsson, 1925-2020
Sveriges första kvinnliga programmerare, med fil. kand efter studier i matematik och fysik. Arbetade med beräkningar på försvarets forskningsanstalt, senare chef för beräkningsgruppen. Hon programmerade de två första svenska räknemaskinerna BARK samt BESK. Elsa-Karin arbetade även för jämställdhet och var aktiv inom Fredrika Bremer-förbundet.
Gustav de Laval, 1845-1913
Svensk civilingenjör och uppfinnare. Gustaf de Laval disputerade i kemi på Uppsala universitet 1872 och beviljades totalt 92 svenska patent samt startade 37 företag. Bland de mest betydelsefulla uppfinningarna finns separatorn, en ångturbin, lavalmunstycket och mjölkningsmaskinen.
Lise Meitner, 1878-1968
Österrikisk fysiker som gjort banbrytande insatser inom radioaktivitet och kärnfysik. Fick inte dela Nobel-priset med Otto Hahn trots att hon var med och lanserade hypotesen om nukleär fission. Meitner umgicks med Eva von Bahr och var bosatt i Sverige 1938-1960.