En extern genomlysning som biblioteksnämnden beslutade om 2019, med syfte att bidra till att biblioteket ska upplevas som mer transparent, effektivt och väl integrerat i universitetet, har under våren genererat rapporten ”Tradition och förnyelse och om konsten att hantera konkurrerande värden – En analys av Uppsala universitetsbibliotek”.
Rapporten formulerar viktiga problemställningar, men visar samtidigt att varken befarade föreställningar om svårbegriplighet eller om bristande kostnadseffektivitet verkar stämma överens med verkligheten.
Johanna Hansson, biträdande överbibliotekarie som har hjälpt till med rapporten, poängterar att genomlysningen inte beställdes utifrån en negativ bild av biblioteket, utan för att få perspektiv på vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas ytterligare.
– Biblioteket uppfattas som relevant och utvecklingsorienterat och de som har intervjuats i undersökningen – ett utsnitt av studenter, forskare, lärare och andra anställda inom universitetet – upplever väldigt samstämmigt att biblioteket har blivit mer utåtblickande, med ett stärkt fokus på att möta de behov som studenter och forskare har.
Har klarat balansgången
Rapporten framhåller att Uppsala universitetsbibliotek har klarat balansgången mellan gammalt och nytt och har hanterat konkurrerande värden och förväntningar väl, samt att biblioteket är en uppskattad verksamhet inom universitetet. Granskningen visar också att bibliotekets andel av universitetets totala kostnader har minskat.
Men har det funnits något i bibliotekets verksamhet som ändå skulle ha kunnat bidra till att generera uppfattningar om till exempel svårbegriplighet eller bristande kostnadseffektivitet?
– Det är inte vi som kan avgöra om vi är svårbegripliga eller inte, det gör våra användare. För oss som arbetar på biblioteket gäller det att hela tiden vara medvetna om behovet av att berätta vad vi gör och varför och att göra våra tjänster så lättanvända som möjligt. Men hur framgångsrika vi än är i det arbetet, så finns det alltid ett arbete kvar att göra.
Johanna Hansson tar fram ett lite oväntat resultat från genomlysningen: biblioteksmedarbetarnas insatser uppfattas som ”lite för bra”.
– Kvalitén är så pass hög att det kan väcka misstankar om att biblioteket har för mycket resurser. Men i jämförelse med andra större universitetsbibliotek finns inget som stöder ett sådant påstående.
Internt samarbete
Rapportens förslag på åtgärder med syfte att utveckla verksamheten för studenter, lärare och forskare och andra aktörer inom och utanför akademin har nyligen överlämnats till både uppdragsgivaren och biblioteket. Ett exempel är att biblioteket och biblioteksnämnden tillsammans behöver arbeta för att öka kontakterna mellan biblioteket och andra delar av universitetet.
– När vi fick en plats i universitetets krisledning kunde vi mycket snabbare och enklare än tidigare samordna våra insatser med andra. I nära dialog med övriga universitetet blir biblioteket ännu bättre.
Johanna Hansson berättar att biblioteksnämnden redan har påbörjat en översyn av sitt arbete och av bibliotekets arbetsordning utifrån genomlysningens resultat.
– På biblioteket tar vi det som står om att nå ut ännu bättre till studenterna på stort allvar. Vi vill förstås att precis varenda en av studenterna på universitetet ska hitta till biblioteket, fysiskt eller digitalt, och få den hjälp och det stöd som man behöver.
Samarbete med andra bibliotek
Enligt rapporten är en viktig utvecklingsfråga som skulle innebära högre kvalitet och bättre resursutnyttjande ett ökat samarbete med andra universitetsbibliotek och med Kungliga biblioteket.
En överenskommelse finns sedan tidigare mellan universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala och med Kungliga biblioteket om digitalisering av svenskt tryck sedan 1400-talet, men det är viktigt att också de mindre lärosätenas bibliotek inkluderas i olika samarbeten.
– När vi stärker den infrastruktur för studier och forskning som universitets och högskolebiblioteken är, förutsätter det att vi utbyter idéer och erfarenheter med varandra. En allt viktigare del är att samordna resurser för att bygga relevanta tjänster för till exempel publicering, digitalisering och samlingar. Tillsammans kan vi göra det arbetet mycket bättre och mer effektivt än var och en för sig, säger Johanna Hansson.