Äntligen kunde montrarna visas upp som ersatte den tidigare Augusta Ångström-utställningen. Efter drygt två decenniers användning av skolelever och andra besökare var det hög tid för ett ansiktslyft. Utställningens övergripande syfte kvarstod dock: att väcka besökarnas, särskilt yngre målgruppers, nyfikenhet för fysikaliska, matematiska, kemiska och tekniska fenomen. Det tog också Johan Tysk fasta på i sitt invigningstal.

– Vi läser varje dag i tidningarna att det behövs fler matematiker, naturvetare, civilingenjörer. Men vi får inte fler såna genom att locka ungdomarna när de är 18, utan vi lockar dem när de är i mellanstadieåldern. Därför är det här en jätteviktig aktivitet för fakulteten. Sen tror jag att alla åldrar kan tycka att det är roligt att se det här.

Projektledare Petra Rossbäck Holst instämde.

– Primärt vänder vi oss till en ung målgrupp, skolelever från mellanstadiet och uppåt. Men självklart hoppas vi att utställningen ska locka till nyfikenhet och experimentlust hos alla.

QR-koder leder till mer information

Samtliga Ångströminstitutioner hade tagit fram innehåll till varsin monter för att visa upp forsknings- och vetenskapsexempel som besökaren kan känna, uppleva och utföra. Genom att skanna QR-koder med mobilen tas besökaren till utställningens hemsida för ytterligare information. Dessutom planeras för mer fördjupningsmaterial för lärare och andra intresserade, berättade projektledare Maria Carlander, för tillfället föräldraledig.

Vid en monter om energieffektiv byggnadsteknik stod Beatriz Nestares och Farshid Shadram från institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik. Tillsammans med professor Joakim Widén hade de tagit fram modeller av sex enfamiljshus med olika energilösningar. (Bild från montern till höger med Farshid och Håkan Kullvén, institutionens prefekt)

– Vi vill visa på olika situationer, exempelvis om huset använder sig av solpaneler och är anslutet till elnätet eller inte. Eller om huset producerar sin egen elektricitet med hjälp av solpaneler och har en vätgastank på baksidan och så vidare. Då kan man jämföra hur mycket energi som krävs för olika boenden, sa Beatriz Nestares.

På plan 1 syntes även av en historisk del med föremål i glasmontrar samt studentarbeten som kommer att bytas ut med jämna mellanrum. Eric Stempels vid institutionen för fysik och astronomi hade jobbat främst med utställningens historiska föremål.

Vad ska man tänka på om man ska locka såväl barn som en allmän publik till en historisk utställningsdel?

– Man ska försöka knyta an till det man har omkring sig. Ångströmlaboratoriet har ju ett namn och det leder till tankar om varför det heter så, vilket har att göra med vad vi har i huset idag. Här finns instrument som har varit del av gamla experiment. Även idag jobbar vi med föremål och bygger saker som det också är vår uppgift att föra vidare. Jag hoppas att man om 100 år kan titta tillbaka på vår tid och säga ”aha, var det detta de gjorde!?”.