Den här artikeln skrivs efter att en medarbetare vid universitetet hört av sig till redaktionen och bett oss att ta upp att många anmäler sig till evenemang men sedan inte dyker upp.
– Jag, och många andra som ordnar evenemang, har problem med att anställda anmäler sig till ett evenemang för att sedan inte komma. Det har eskalerat efter pandemin och vi ser idag att runt 50 procent inte kommer på ett evenemang trots anmälan, säger en person vid universitetet som regelbundet arrangerar evenemang riktade till anställda.
Orsakar merjobb, kostar pengar, ökar klimatavtrycket
Personen föredrar att vara anonym eftersom hen inte vill att just deras besökare ska känna sig obekväma eller utpekade. Hen berättar vidare:
– Avhoppen är ett problem som inte bara skapar merkostnader ifråga om bokning av större lokal, förtäring (som slängs), men även extra jobb som till exempel att göra foldrar och namnskyltar. Jag skulle önska att universitetet skulle ta upp frågan och uppmärksamma medarbetarna på att en anmälan faktiskt är ett svar på att man tänker komma och inte enbart att man visar intresse.
Redaktionen har pratat med några olika personer som brukar arrangera evenemang – både för medarbetare respektive utomstående – och de bekräftar bilden att avhoppen har ökat och blivit ett problem. En siffra som dök upp i de diskussionerna är att 70 procent inte kom på ett digitalt evenemang.
Ovanstående siffror (50 respektive 70 procent) är bara enstaka exempel, tyvärr finns inte någon mer fyllig statistik att relatera till.
Har Facebook förändrat vårt beteende?
En hypotes är att det ökande antalet avhopp åtminstone delvis hänger ihop med Facebook och den kultur som växt fram där sedan de släppte sin funktion för att få in anmälningar till evenemang.
En anmälan via Facebook ses ofta mer som att man uppmuntrar arrangören, ungefär som en tumme upp, men inte som en bindande anmälan. Det här kanske har förändrat vårt sätt att se på en anmälan, från bindande till mer av en tumme upp?
Vad är problemet och hur löser vi det?
Det finns förstås flera sidor av problemet.
Handen på hjärtat: nog har de flesta av oss upplevt både att vara arrangör när man inser att det som skulle bli fullsatt för att dryfta en viktig fråga visade sig knappt vara värt mödan att arrangera. Respektive upplevt att man som deltagare glatt sig åt ett kommande evenemang man ska vara med på men anmälan har övergått till ett stressmoment som man helst vill slippa.
Hör av dig till redaktionen!
Hur tänker du kring det här? Arrangeras det för många evenemang? Borde vi hantera anmälan på något annat sätt? Har du kanske några tips, goda eller dåliga exempel?