Åsa Cajander, nytillträtt rektorsråd för lika villkor, inledde med att välkomna alla deltagare till seminariet och introducerade samtidigt Anders Backlund, rektorsråd för internationalisering. De pratade kort om såväl professionella som privata erfarenheter av internationalisering, resor och att befinna sig i en annorlunda kultur.
– Internationalisering har en lång historia vid UU, kanske ända tillbaka till 1477, sade Matt Greig, chef för enheten för internationell mobilitet vid avdelningen för internationalisering, som därefter tog vid och pratade om vad avdelningen och de två enheterna för internationell mobilitet samt för globalt samarbete arbetar med.
Avgörande arbete med internationalisering
Universitetet kan egentligen inte räknas som ett toppuniversitet om man bortser från internationaliseringen av verksamheten, menade Matt Greig och betonade att universitetet varje år har 1400-1500 inkommande studenter och 800-900 utresande studenter inom cirka 800 aktuella utbytesavtal.
– Universitetet hade en ökning på cirka 30 procent registrerade och betalande internationella mastersstudenter mellan höstterminen 2019 och höstterminen 2020. Det är ett krav att vi arbetar med internationalisering för att bibehålla vår status i världen. Internationalisering tillhör alla, alla avdelningar, enheter, institutioner, arbetsgrupper, enskilda medarbetare måste jobba med detta, inte enbart avdelningen för internationalisering.
Erfarenheter från internationaliseringsarbetet vid Uppsala universitet – några exempel
Fredrik Jonasson från Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) pratade om arbetet för att internationella studenter vid Uppsala universitets utbildningar ska ha samma möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen som svenska studenter och att UTN regelbundet bjuder in internationella studenter till sina kåraktiviteter.
Angelika Drigo, representant från Doktorandnämnden, menade att informationen på engelska från universitetet oftast är mycket bra, men att det finns en del brister. Många internationella doktorander har möjlighet att undervisa, men förberedelserna som krävs för att de ska kunna undervisa på svenska, om de inte redan mot förmodan har lärt sig språket, är oftast för tidsödande.
– 55% av doktoranderna vid Uppsala universitet har inte svenska som modersmål. Många av dem vill lära sig svenska, men 47% anser att de hinner inte göra detta. Internationella doktorander blir ambassadörer för svensk utbildning och Uppsala universitet i synnerhet när de återvänder till sina hemländer. Därför är det så viktigt att de upplever att de får samma möjligheter och förutsättningar som sina svenska kollegor under sin doktorandperiod.
Maria Klemm, universitetsadjunkt vid institutionen för geovetenskaper, Vindenergi, vid Campus Gotland berättade att där delar studenterna med sig av exempel från sina hemländer i undervisningen. Sustainability Days är ett av tillfällena där man främjar samarbeten över internationella gränser om hållbarhetsfrågor.