– Det började inom ramen för nätverket Matariki som jag har varit samordnare för. Jag var i Tübingen under våren och då väcktes tanken på ett lärarutbyte, berättar universitetslektor Mikael Alm.
Samarbetet under hösten har koordinerats av Gudrun Andersson, universitetslektor.
– Att ta ett större grepp genom ett utbyte med flera lärare där man kombinerar kompetenser har fått effekt både på forskningen och undervisningen. Det har varit en hel del fixande och trixande för att hitta undervisningstillfällen för lärarna från Tübingen utöver den ordinarie undervisningen, men vi har engagerat hela institutionen och det har fallit väldigt väl ut, säger hon.

En av de lärare som tillbringat en vecka i Tübingen är universitetslektor Louise Berglund.
– Jag var där första veckan i december och fick bland annat hålla en öppen föreläsning för studenter och den historieintresserade allmänheten. Jag höll också ett forskarseminarium för doktorander och en workshop med kortare presentationer och diskussioner.
Hennes forskning handlar om kvinnors auktoritet under senmedeltiden, och här fanns det många trådar och kontakter att plocka upp.
– Det var väldigt spännande. Vi är ju ganska bundna till den plats där vi bedriver forskningen. När man har Tübingen som utgångspunkt, som är centralt placerat i Europa, blir forskningsfrågorna annorlunda och man ser saker på olika sätt, säger hon.
– Man får en rikare syn på historien och mer uppslag och tolkningsvinklar Vi har mycket gemensamt med Tübingen och kompletterar varandra väl. De är till exempel väldigt starka på tidig medeltid, medan vi är starka på den senare medeltiden och 1700-talet, säger Mikael Alm.

Fler samarbeten och mer fart i forskningsprojekt

Utbytena har bland annat lett till att nya forskningsprojekt har initierats och att pågående projekt fått mer fart. György Nováky, universitetslektor och Erasmuskoordinator vid historisk-filosofiska fakulteten, håller med om att synergierna är många.
– Vi får en helt ny syn på historieämnet och undervisningen eftersom vi har olika traditioner.
Han menar också att den här typen av utbyten är ett sätt att öka internationaliseringen på olika sätt vid hela fakulteten.
– Det här är också ett exempel på internationalisering på hemmaplan. Vi tar in lärare utifrån som studenterna kan konfronteras med och lära sig av. Det ger också ökade möjligheter för studentmobilitet eftersom vi lär känna varandra bättre och vet vart man kan vända sig.
– Just kontakter är oerhört viktigt när vi vill få hit studenter från andra länder. Om de har lärare som redan känner oss blir det lättare för dem att ta steget, och vice versa naturligtvis, säger Mikael Alm.
Daniel Menning, Erasmus-koordinator och universitetslektor vid historiska institutionen vid universitetet i Tübingen, håller med om att utbytena gynnar både studenter och medarbetare.
– Våra studenter får öva sig på att lyssna på föreläsningar på engelska och blir förhoppningsvis mer öppna för utbyten. Samarbetet kommer förhoppningsvis också att leda till utvecklingen av nya idéer och forskningsprojekt.

Under våren 2020 fortsätter samarbetet med lärarutbyten. På sikt planerar man också för gemensamma kurser och ett utbyte där doktorander får möjlighet att forska på plats i 90 dagar.
– Vi ser den här första omgången som lite av ett experiment. Nu vet vi vad vi ska tänka på till nästa gång, säger Louise Berglund.

 

Läs mer om universitetets nätverk och utbyten.