Det gynnar långsiktigt det breda lärosätet. Kortsiktigt tar det kollegiala engagemanget tid från egen forskning men alternativet är att andra beslutar åt oss inom ramen för en stuprörsorganisation.

Inför kollegiala uppdrag: gör en bredare tjänst för universitet genom att tacka ja och nyttja förtroendet på ett engagerat sätt! Alla behöver vi delta i det kollegiala samlandet av bästa möjliga argument inför beslut. På sikt får vi annars en annan icke-autonom organisation som vi inte styr över själva och som riskerar att domineras av särintressen.

Kollegialitet går hand i hand med peer review och hur vi utvärderar och mäter forskningskvalitet på bästa möjliga sätt. Peer review kräver liksom de kollegiala uppdragen, ett stort mått av engagemang och objektivitet. Det är en åtråvärd men ofta svåråtkomlig kombination. Chefredaktören Richard Horton vid Lancet, har målande beskrivit att:

“peer review to the public is portrayed as a quasisacred process that helps to make science our most objective truth teller, but we know that the system of peer review is biased, unjust, unaccountable, incomplete, easily fixed, often insulting, usually ignorant, occasionally foolish, and frequently wrong”

Hortons formuleringar kan tyckas provokativa, men kanske bör vi begrunda relevansen, och även inom Lancets publikationssfär. Det kan röra sig om olika typer av uppenbara och mindre uppenbara jävskonflikter, resultat som utmanar en norm inom fältet och som försvaras av dess ledare eller att en kraftigt säljande nyhet kan vara viktigare än ett nollresultat (ref 1 2 3).

Jag vill hävda att korrekt genomförd och fältnormerad bibliometri är ett mer objektivt sätt att mäta forskningsutfall, där resultaten bör värderas först efter flera års observation. Acceptans för nydanande forskningsresultat kan ta decennier – se den logaritmiska tillväxtkurvan för de mest högciterade artiklarna. Fördröjningen i citeringsgrad är påfallande. Den svåra konsten att granska forskningskvalitet handlar om att lägga pussel, där bibliometri, impact factor och extern granskning är komplementära och ibland illa passande pusselbitar, redan utan mätning av nyttiggörande och innovationsgenomslag.

Slutligen, utnyttja gärna våra forskningsinfrastrukturer som du hittar beskrivna via dessa länkar:

Forskningsinfrastrukturer vid Medfarm
Forskningsinfrastruktur vid Uppsala universitet

Eder prodekan för forskningsinfrastruktur