Många människor har läs- och skrivsvårigheter. Enligt Svenska Dyslexiföreningen kan det handla om mellan fem och åtta procent av befolkningen. Siffran kan vara högre. Dyslexi är dessutom endast en av flera typer av läs- och skrivsvårigheter. Alexi är en annan. Då har personen fått en skada i hjärnan som påverkar läsfunktionen. Den som inte har svenska som modersmål eller första språk kan också ha svårt att ta till sig en text. Det handlar inte bara om utlandsfödda, även våra svenska barndomsdöva har ett annat första språk än svenska. Teckenspråket har nämligen en egen meningsuppbyggnad och ett tecken kan betyda mer än ett ord med mera.
Kort sagt kan det vara ganska många som har svårt att läsa och skriva. Genom att skriva klarspråk kan vi underlätta för dem – och i förlängningen för alla – att snabbt ta till sig innehållet i en text. Som skribent är det viktigt att tänka igenom exakt vad man menar med sin text. Att uttrycka sig tydligt är alltid bra om man vill nå fram oavsett vem som läser.
Om vi inte kan berätta på ett begripligt sätt vad vi gör – till vilken nytta är vårt arbete och vår verksamhet då?
Några korta och enkla tips:
-
Undvik förkortningar. Använd aldrig egna påhittade förkortningar. Måste du använda förkortningar, skriv ut vad de betyder första gången du använder dem.
-
Använd svenska ord i svenska texter och undvik engelska ord. Det går utmärkt att skriva e-post eller mejl idag istället för mail.
-
Skriv ska och sa. Uppsala universitet använder moderna former.
-
Ska du skriva siffror skriver du tal upp till tolv med bokstäver och högre tal med siffror. I en och samma mening är det bättre att inte blanda siffror och bokstäver.
-
Punktlistor är bra och överskådliga. Du börjar en punktlista med liten begynnelsebokstav om meningen inte är fullständig och du slutar med punkt efter det sista ledet.